Zeniths Kokbok

EN SAMLING RECEPT FÖR ANVÄNDNING AF ZENITHS MARGARIN UTARBETADE OCH SAMLADE AF FRU ANNA BORGH

UTDELAS GRATIS AF MARGARIN AKTIEBOLAGET ZENITH MALMÖ

HELSINGBORG 1915 JOHNSONS PAPPERSINDUSTRI AKTIEBOLAG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Birätter till soppor sid. 15

Efterrätter 61

Fiskrätter 25

Grönsaksrätter 51

Gröt 15

Kräm 15

Kötträtter 31

Några ord om Zeniths Margarin 79

Om bakning 5

Sopprätter 15

Sylt, saft och inläggningar m. m. 71

Såser 49

Äggrätter 45

Tryckt i en upplaga af 60,000 ex.

OM BAKNING.

å hufvudbeståndsdelen i en måltid väl i de flesta hushåll är bröd, så inser man ju lätt vikten af, att brödet är godt. Och godt bröd erhålles ej utan goda ingredienser: mjöl, jäst, socker, kryddor m. m. samt fett (margarin, smör, ister o. d.). Natursmör ställer sig numera alltför dyrt att i regel användas vid bakning, och ister lämpar sig ej gärna för hvad slags bröd som helst. Återstår således Zeniths margarin. Detta besitter alla de goda egenskaper, man kan begära af ett fettämne; brödet, såväl finare som gröfre, blir synnerligen välsmakande däraf och mera hållbart, än då natursmör användes. Särskildt gäller detta om skorpor och s. k. småbröd. Härtill kommer, att prisskillnaden mellan Zeniths margarin och natursmör är ganska afsevärd.

I ett mindre hushåll med en smörförbrukning af, låt oss säga 5 kg. pr månad, torde inbesparas omkring 60 kr. pr år, om man istället använder Zeniths margarin; tages därjämte delvis Zeniths Växtmargarin blir besparingen ännu större. Det sålunda uppkomna öfverskottet möjliggör ju en förbättring af kosthållet i öfrigt med mera ägg, mjölk, grädde o. d.

De för bakning tjänligaste margarinsorterna torde vara framförallt Extra märket Zenith, hvilket duger utmärkt äfven till de finaste bakverk. För matbröd, franskt bröd, s. k. hushållsskorpor o. d., som förbrukas i större mängd, passa äfven förträffligt de billigare märkena » GLOB », » STELLA » och » VIOLA ».

DELIKATESS GROFBRÖD.

Af 2 liter kall mjölk, 1 kg. 600 gr. sammalet rågmjöl, 800 gr. hvetemjöl, ½ liter sirap, 2 matskedar stött fänkål, 2 d:o anis, 2 d:o finskurna pomeransskal och 100 gr. jäst göres på kvällen en deg, som öfvertäckes och får jäsa i minst 12 timmar. På morgonen arbetas den om med mera mjöl, så att den blir ganska hård. Aflånga brödformar smörjas med Zeniths margarin och fyllas till hälften med deg, som får jäsa upp till formens kant. Bröden gräddas i måttligt varm ugn 2½ à 3 timmar. Detta slags bröd blir bäst i en murad bakugn efter gräddning af hvetebröd o. d. men kan också gräddas i kokspisugn, om blott värmen modereras noga och brödet skyddas för alltför stark öfvervärme.

BRÖD AF TRE SLAGS MJÖL.

Af 1 liter kallt vatten, 1 liter sammalet rågmjöl, 1 liter rågsikt och 50 gr. jäst göres på kvällen en deg, hvilken arbetas med så mycket hvetemjöl, att den blir ganska fast, hvarefter den får jäsa till följande morgon. Den arbetas då om med ⅓ liter ljum sirap och 3 matskedar smält Zeniths margarin samt får ånyo jäsa upp, hvarpå den utbakas till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar att jäsa. Gräddas i måttligt varm ugn 1 timme.

SIRAPSBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1½ kg. bästa rågsikt, 100 gr. hvetemjöl och 70 gr. jäst göres en deg, som får jäsa öfvertäckt på varm plats i en timme. Då detta skett, arbetas i degen 100 gr. smält Zeniths margarin, ⅓ liter ljum sirap, ½ matsked finstött och siktad fänkål, 2 matskedar finhackade pomeransskal och 400 gr. hvetemjöl. Då degen ännu en gång jäst upp, utbakas den till 6 aflånga bröd, hvilka ställas på dubbla, varma, mjölade bakdukar att jäsa upp. Just innan bröden skola in i ugnen, penslas de med ljum mjölk och gräddas sedan i måttlig värme i 30 minuter. Då bröden äro gräddade, penslas de med kokhett vatten och läggas mellan bakfiltar att svalna.

HVETEBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 tésked salt, 1½ kg. bästa hvetemjöl och 60 gr. pressjäst, upplöst i litet af mjölken, göres en deg, som arbetas, tills den är smidig och blank, hvarefter den ställes öfvertäckt på varm plats att jäsa i omkring 1 timme. Under tiden röres 300 gr. Zeniths margarin och 150 gr. socker, tills det blir hvitt och pösigt. 2 ägg vispas och 50 gram sötmandel (5 à 6 bittra) skållas, skalas och malas. Då degen är färdigjäst, inarbetas margarinet, sockret, äggen och mandeln i densamma jämte ytterligare 3 à 400 gr. hvetemjöl, hvarefter den ånyo öfvertäckes och får jäsa en timme. Därpå omarbetas den samt bakas ut till bullar, kringlor eller flätor, hvilka läggas på ljumma, smorda plåtar, penslas med vispadt ägg, och beströs med finhackad mandel och socker. Gräddas i bra varm ugn.

WIENERBRÖD.

En deg göres af 5 dl. ljum mjölk, 900 gr. finaste hvetemjöl, 75 gr. socker och 40 gr. jäst, upplöst med ½ tésked salt, ½ d:o socker och litet af mjölken. Degen arbetas, tills den är smidig och fin, och något mera mjöl tillsättes, om så behöfs, dock högst 100 gr. Degen utkaflas sedan till något mer än 1 cm. tjocklek, hvarvid man bör försöka att få den något så när fyrkantig. Midt på degen lägges sedan 300 gr. bästa Zeniths margarin. Detta formas som en aflång fyrkant och bör vara mycket kallt och hårdt. Degen vikes nu öfver margarinet från båda sidorna och klappas lätt med kafveln, tills den blir aflång och omkring 1½ cm. tjock. Den hoplägges då upp- och nedifrån och vändes så, att de hoplagda kanterna vetta åt den arbetande. Den utklappas ånyo, hoplägges och vändes o. s. v. Detta upprepas ytterligare 3 gånger, hvarefter degen ställes i kallt rum 1 timme. Därpå kaflas den ut knappt 1 cm. tjockt och skäres i fyrkantiga rutor, som hopläggas hörn mot hörn i form af brefkuvert och ställas på plåtar, penslas med vispadt ägg och få jäsa. Bröden gräddas i mycket het ugn och öfverstrykas med vattenglasyr, så fort de tagas ur ugnen (120 gr. florsiktadt socker, 1 matsked vatten och 10 vaniljdroppar).

SAFFRANSBRÖD.

En hvetedeg tillagas på förut nämndt sätt och får jäsa upp. Därpå blandas den med 300 gr. rördt Zeniths margarin, 1 tékopp socker, 3 ägg och 5 gr. saffran, 200 gr. förvällda sultanrussin samt ytterligare 200 gr. hvetemjöl. Saffranet torkas öfver natten i en varm kakelugnsnisch e. dyl., stötes eller gnuggas sönder och upplöses i litet brännvin ett par timmar, innan det skall blandas i degen. Degen arbetas, tills den blir smidig och blank, får ånyo jäsa upp och utbakas sedan till kringlor, bullar eller flätor, hvilka öfverpenslas med ägg, innan de sättas i bakugnen.

FRANSKT BRÖD.

En deg göres af 1 liter ljum skummjölk, 1 kg. 750 gr. hvetemjöl, 1 matsked socker, ½ d:o salt, 60 gr. jäst, upplöst i litet af mjölken samt 50 gr. smält Zeniths margarin. Degen ställes på varm plats att jäsa och utbakas sedan till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar, penslas med vispadt ägg och skåras snedt öfver med en hvass knif (5 cm. mellan skårorna). Just innan bröden insättas i ugn, penslas de med ljum mjölk och beströs med vallmofrö. Dessa bröd fordra ganska stark ugnsvärme. Degen kan äfven formas till små runda eller aflånga bullar, horn, gifflar e. dyl., hvilka f. ö. behandlas som de stora bröden.

POMERANSSKORPOR.

2 liter mjölk värmes; 200 gr. pressjäst upplöses i litet ljum mjölk. Häri blandas 3½ kg. hvetemjöl och degen arbetas, tills den blir smidig och släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får jäsa. Därpå iblandas 500 gr. rördt Zeniths margarin, 4 dl. ljum sirap, 150 gr. finskurna pomeransskal och 200 gr. socker samt något mera mjöl (omkr. 500 gr.), hvarefter degen åter får jäsa. Den utbakas sedan till smala, aflånga bröd, som läggas på smorda plåtar att jäsa, gräddas i bra varm ugn och penslas med kokhett vatten, så fort de tagas ur ugnen. Sedan bröden svalnat, skäras de på snedden i 2 cm. tjocka skifvor, hvilka klyfvas och torkas gula i svag ugnsvärme.

HUSHÅLLSSKORPOR.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 kg. bästa rågsikt, ½ kg. hvetemjöl och 100 gr. pressjäst upplöst i litet mjölk, göres en deg, som arbetas väl, till den är smidig och släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får jäsa omkr. 1 timme. Den omarbetas sedan med 2 dl. varm sirap, 75 gr. förvällda och finskurna pomeransskal, 200 gr. Zeniths margarin, 100 gr. strösocker och ½ à ¾ kg. hvetemjöl. När degen ånyo jäst, bakas den ut till aflånga bröd, hvilka behandlas som förut nämnts om pomeransskorpor. De böra dock gräddas i något svagare ugnsvärme.

GRAHAMSSKORPOR.

3 liter mjölk, 5 kg. grahamsmjöl och 100 gr. upplöst pressjäst arbetas samman till en hård deg, hvarvid något mera mjöl tillsättes, om så behöfs. Då degen jäst upp, omarbetas den med 400 gr. smält Zeniths margarin, 1 tékopp socker samt litet mjöl och får åter jäsa, hvarefter den utbakas till små, runda eller aflånga bullar, hvilka få jäsa på smorda plåtar och gräddas i stark ugnsvärme. Klyfvas, då de svalnat och torkas i svag värme.

SCONES.

400 gr. grahamsmjöl blandas med 150 gr. Zeniths margarin, hvilket med fingerspetsarna gnuggas in i mjölet, 1 tésked salt, 1 d:o sodabikarbonat, 1 d:o cremortartari, 2 vispade ägg och 1 dl. grädde, mjölk eller vatten. Degen arbetas hastigt och delas i 6 delar, hvilka bakas ut i runda bullar. Dessa tillplattas och skäras med en skarp knif i 4 tresnibbar, hvilka läggas på kalla plåtar och gräddas genast i bra varm ugn. Klyfvas och serveras med Zeniths margarin, honung eller marmelad.

I stället för grahamsmjöl kan fint hvetemjöl användas, men degen blandas då med 1 matsked socker.

ÄKTA MUFFINS.

500 gr. bästa hvetemjöl siktas samman med 2 téskedar bakpulver, hvarefter 175 gr. Zeniths margarin ingnuggas. Sedan iblandas 50 gr. florsocker, 1 vispadt ägg och 2½ dl. oskummad mjölk eller tunn grädde. Degen utkaflas knappt 1 cm. tjockt, kakor urtagas med rundt mått och ställas tätt intill hvarandra på en smord plåt samt gräddas i tämligen varm ugn. Strax innan kakorna tagas ur ugnen, penslas de med mjölk och blifva däraf vackert bruna. Ätas med Zeniths margarin, honung eller marmelad till.

MÖRA KRINGLOR.

100 gr. rördt Zeniths margarin, 50 gr. socker, 250 gr. söt eller sur grädde, 1 struken tésked hjorthornssalt och 425 gr. hvetemjöl arbetas väl samman. Degen rullas i mycket smala längder, hvilka hopläggas till smala, aflånga kringlor. Gräddas gulbruna i mycket svag ugnsvärme.

FRUKOSTRINGAR.

2 dl. kokande mjölk hälles på 100 gr. ångpreparerade hafregryn på kvällen, och detta får stå öfvertäckt under natten. Följande morgon iblandas 150 gr. grahamsmjöl, 250 gr. hvetemjöl, 200 gr. Zeniths margarin, 3 matskedar socker och 1 rågad tésked hjorthornssalt upplöst i 2 dl. söt eller sur grädde. Degen blandas väl och rullas ut i fingertjocka längder. Dessa afdelas i 20 cm. långa bitar, hvilka hopfästas till ringar och gräddas i ganska varm ugn. Ätas nygräddade, påbredda med Zeniths margarin, till kaffe eller té.

KAFFEBULLAR.

3 matskedar kallt Zeniths margarin ingnuggas i 2½ kaffekopp hvetemjöl. Därpå iblandas 1 kopp tjock grädde och sist ½ kopp hvetemjöl, siktadt samman med 3 téskedar jästpulver. Degen blandas så raskt som möjligt och utbakas i små bullar, hvilka doppas i pärlsocker och gräddas i ganska varm ugn. Böra ätas samma dag de äro gräddade.

CITRONKRANSAR.

100 gr. Zeniths margarin röres, tills det blir hvitt och mjukt; då iblandas 100 gr. florsiktadt socker, 2 äggulor, 2 matskedar tjock, söt grädde, rifna skalet af en citron samt 212 gram hvetemjöl siktadt samman med 1 struken tésked bakpulver. Degen lägges i en bakelsesprits och tryckes ut i längder, hvilka skäras i bitar och hopläggas till kransar. Gräddas ljusgula i medelvarm ugn.

SMÖRSTÄNGER.

200 gr. Zeniths margarin, 275 gr. hvetemjöl, 2 rågade matskedar florsiktadt socker och 8 rifna bittermandlar arbetas samman till en fin och smidig deg. Af denna rullas sedan fingertjocka längder, hvilka afskäras till 7 cm. långa bitar. Dessa penslas med lätt uppvispad ägghvita, beströs med skalad, finhackad mandel och gräddas gula i medelvarm ugn.

KORINTBULLAR.

200 gr. hvetemjöl siktas samman med 1 tésked bakpulver, hvarefter ingnuggas 90 gr. Zeniths margarin, 100 gr. florsocker, 100 gr. tvättade, rensade korinter, ½ tésked rifvet, torrt pomeransskal och 1 struken tésked ingefära. Därpå sammanvispas 2 små ägg och 1 matsked söt grädde samt blandas till degen. Denna utbakas till små, runda bullar, hvilka läggas glest på en smord plåt och gräddas i måttlig ugnsvärme, tills de bli gulbruna.

INGEFÄRSKAKOR.

212 gr. Zeniths margarin röres med 212 gr. socker, tills det blir mjukt och pösigt. Då iröras 2 äggulor, ⅓ liter kall sirap, 2 rågade matskedar ingefära, 10 droppar cedroolja och så mycket hvetemjöl (ungefär 700 gr.), att degen låter kafla ut sig ganska tunt. Kakor urtagas med rundt mått och gräddas i måttligt varm ugn.

RONNEBY PEPPARKAKOR.

½ kg. brunt socker kokas med 1½ dl. vatten i 5 min. och sedan lika länge samman med 25 gr. stött kanel, 10 gr. stötta nejlikor och 2 matskedar finskurna pomeransskal, hvarpå alltsamman hälles i ett fat. Därpå ilägges 325 gr. Zeniths margarin och smeten röres, tills den svalnat något, hvarefter 850 gr. hvetemjöl och 17 gr. pottaska iblandas. Då degen är slät och fin, ställes den undan till följande dag och har då stelnat. Den arbetas nu, tills den blir så mjuk, att den låter kafla sig ganska tunt. Urtages med hjärt- eller stjärnmått samt gräddas i bra varm ugn.

MARGARIN TILL SMÖRGÅSBEREDNING.

Det praktiska bruket att servera påbredda smörgåsar blir för hvarje år allt mera bekant och omtyckt. Zeniths Växtmargarin lämpar sig utmärkt härför. Man ser blott till, att det ej är för hårdt, så att det ligger ojämnt och skifvigt på brödet. Om smörgåsarna beredas några timmar i förväg, böra de stå i kallt rum, tills serveringen skall äga rum. Till s. k. sandwichs (dubbelsmörgåsar) bör margarinet röras med en gaffel, tills det blir mjukt och smidigt; i annat fall hänga smörgåsarna ej samman. För öfrigt kan Zeniths Växtmargarin på grund av sin fina smak med stor fördel ersätta natursmör såsom bordsmör. För att under varma dagar bevara margarinet någorlunda fast, sedan det upplagts på assiett, rekommenderas följande sätt. Man skaffar sig en stor, ny oglaserad blomkruka (lerkruka), rengör denna väl och lägger den i kallt vatten under några timmar. Därpå aftorkas den lätt, smörassietten ställes på en större tallrik, krukan stjälpes öfver och får kvarligga, tills margarinet skall användas.

MARGARIN TILL MATLAGNING I ALLMÄNHET.

Till all slags stekning af kött, fisk m. m. torde Extra märket Zenith vara att föredraga. Så äfven till soppor, sås och stufningar, ehuru till dessa senare äfven kan användas Zeniths Växtmargarin.

Man hör ganska ofta det påståendet, att »till stekning är margarin odugligt», »det man steker får inte ’färg’», o. s. v. Felet torde dock få sökas hos den, som steker. Vid stekning i natursmör heter det ju: »lägg i köttet (el. an.), då smöret slutat fräsa i stekpannan», och det är nog så rätt. Men för margarin gäller det att dröja ännu en stund, tills detta först blir vackert brunt. Sedan ilägges det, som skall stekas, och då blir det nog bra färg därpå. Vidare påstås, att köttbullar, omeletter o. d. »hänga vid» stekpannan, då man steker i margarin. Detta missöde inträffar nog lika ofta vid användning af natursmör, om stekpannan ej skötes rätt. Då den är väl rengjord, upphettas den öfver liflig eld, urgnides med en ren, hvit tyglapp och en tésked fint salt, urtorkas noga och »släpper» sedan oklanderligt.

SOPPRÄTTER, GRÖT, KRÄM SAMT BIRÄTTER TILL SOPPOR.

JORDÄRTSKOCKSOPPA.

1 liter jordärtskockor skrapas och sköljas väl samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten). Därpå kokas de mjuka i saltadt vatten och passeras jämte spadet genom en sikt. 1 rågad matsked Zeniths margarin och 2 matskedar hvetemjöl sammanfräsas i soppgrytan; 1½ liter kalf- eller hönsbuljong påspädes, det passerade moset iröres och soppan afsmakas med salt samt får koka i 8 à 10 minuter. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2 matskedar grädde, hvarpå soppan ihälles under stark vispning. Små, hela, kokta jordärtskockor eller köttfrikadeller serveras i soppan.

GRÖNSOPPA.

⅓ liter urspritade färska ärter, ett litet blomkålshufvud, 3 morötter, skurna i fina strimlor, 8 små skalade jordärtskockor, 10 rädisor och 1 matsked selleritärningar kokas i 1½ liter saltadt vatten jämte 1 skedblad Zeniths margarin. Då grönsakerna äro färdiga, sammanfräsas i grytan 1 matsked Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl; grönsaksspadet påhälles litet i sänder och därjämte ½ liter varm buljong. ⅓ liter rensad sönderskuren spenat ilägges att koka i 5 minuter och sist grönsakerna. Soppan afsmakas med salt. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2 dl. grädde, hvarefter soppan raskt vispas i. Andra slags grönsaker än de ofvan uppräknade kunna naturligtvis användas, allt efter årstiden, men ärter, morötter och spenat böra gärna vara med, likaså litet hackad persilja.

NÄSSELKÅL.

1½ liter späda nässlor rensas och sköljas väl samt förvällas i 1½ lit. saltadt vatten i 20 min. Därpå hällas de upp i ett durchslag, urkramas och malas flera gånger genom köttkvarn. I grytan sammanfräsas 2 matskedar Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl; nässelspadet ihälles litet i sänder och sist ⅓ à ½ liter buljong. Sist iläggas nässlorna jämte 2 rågade matskedar fint skuren gräslök, soppan afsmakas med salt, hvitpeppar och mycket litet rifven muskotnöt. Serveras med äggstanning eller förlorade ägg.

BLOMKÅLSSOPPA.

2 medelstora blomkålshufvud putsas, sköljas väl i ättikblandadt vatten och kokas sedan i saltadt vatten, tills de äro mjuka. Det ena tages sedan upp och delas i jämnstora bitar, hvilka läggas i soppskålen; det andra passeras jämte spadet genom en sil. 2 matskedar Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med kålspadet samt så mycket svag buljong, att man får 2 liter soppa. Efter 10 min. kokning afsmakas soppan med salt, hvitpeppar och en knifsudd socker samt hälles mycket het i soppskålen. Serveras med stekta brödtärningar, ostsmörgåsar e. dyl. I stället för buljong kan man till grönsakssoppor mycket väl använda hett vatten tillsatt med köttextrakt (Liebig’s, Maggi o. d.).

MAKARONSOPPA.

2 dl. fina makaroner läggas i 1 liter kokande kalfbuljong och få kokas mjuka. I soppkastrullen sammanfräsas 1 matsked Zeniths margarin och 1½ matsked hvetemjöl; 1 liter kalfbuljong påspädes tillika med makaronspadet. Soppan afsmakas med salt och hvitpeppar. 2 äggulor och 2 dl. grädde sammanvispas och blandas därtill under rask vispning. Sist iblandas 1 dl. rifven ost samt de kokta makaronerna.

GUL SAGOSOPPA.

1½ dl. röda sagogryn skållas hastigt och läggas i 2 liter kokande buljong och få koka fullständigt mjuka. I en annan kastrull sammanfräsas 1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl och spädas så småningom med buljongen, hvarefter soppan får ett uppkok. 3 äggulor och 2 dl. grädde sammanvispas, soppan iblandas, afsmakas med salt och serveras mycket varm med rostadt bröd till.

POTATISSOPPA.

⅔ liter potatis, ½ sellerirot och ⅓ liter jordärtskockor tvättas, skalas och skäras i bitar samt kokas i 1 liter svag buljong. Då rotsakerna äro mjuka, passeras de genom durchslag. 1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas, 1 liter het buljong påspädes, och den passerade rotpurén iblandas. Soppan spädes med mera buljong, om den är för tjock, afsmakas med salt och hvitpeppar, redes med 2 äggulor och 1 dl. grädde samt serveras mycket varm.

SOPPA AF FÄRSKA ÅKERÄRTER.

⅔ liter knappt fullvuxna urspritade åkerärter, 1 morot, 2 purjolökar och ett par kvistar kyndel kokas mjuka i 1⅔ liter vatten, hvarefter soppan passeras. Samtidigt kokas i en mindre kastrull 4 à 5 medelstora morötter, skrapade och skurna i tunna skifvor. 1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas i soppkastrullen; soppan jämte morotspadet påhälles och får koka i 10 min. under omrörning. Soppan afsmakas med salt, hvitpeppar, 3 maggitärningar och en liten knifsudd rifven muskotnöt. Morotskifvorna läggas i soppskålen, soppan hälles i och serveras mycket varm med stekta hvetebrödtärningar.

KALFBULJONG MED KORNGRYN.

175 gr. korngryn sköljas, skållas i hett vatten, uppsilas och läggas i 1 liter 7 dl. het kalfbuljong att koka, tills de äro fullkomligt mjuka (omkr. 2 tim.). Soppan passeras genom en grof sikt och hälles tillbaka i kastrullen; 2½ dl. söt grädde ivispas, soppan afsmakas med salt och afredes till sist med 3 vispade äggulor. Serveras mycket varm.

BRYSSELKÅLSOPPA.

40 brysselkålhufvud rensas och sköljas i flera vatten; 3 rödlökar skalas och skäras i skifvor; 50 gr. rökt, ej för salt skinka, skäres i tärningar. 1 matsked Zeniths margarin smältes i en stekpanna och löken samt skinkan fräsas upp däri utan att brynas och läggas sedan i soppgrytan jämte 20 kålhufvud och 1½ liter buljong. I särskild kastrull kokas den återstående kålen i ½ liter buljong för att sedan läggas hel i soppskålen. Då soppan kokat 1 timme, passeras den, blandas med det öfriga kålspadet och afredes på vanligt sätt med 1 matsked Zeniths margarin och 1½ matsked hvetemjöl.

GRÅÄRTSOPPA.

250 gr. gråärter vattenläggas i 24 timmar och kokas sedan mjuka i samma vatten jämte 5 kryddpepparkorn, ½ lagerblad och 3 skalade rödlökar. Samtidigt kokas i en annan kastrull 1 kg. lätt rökt skinka, något urvattnad. Då såväl ärterna som skinkan äro färdiga, passeras ärterna genom durchslag. 50 gram Zeniths margarin och 25 gr. hvetemjöl sammanfräsas i en soppgryta och spädas med ⅓ liter af skinkspadet, hvarefter ärtpurén iblandas. Skulle soppan vara för tjock, spädes den med mera skinkspad eller, om detta skulle vara för salt, med hett vatten. Soppan afsmakas med socker och ättika. Den, som ej fördrager ättika, kan i stället låta 3 à 4 sura äpplen koka sönder samman med ärterna. Den kokta skinkan skäres i tunna skifvor och serveras till soppan.

SPRITÄRTSOPPA MED RISGRYN.

En stor, portugisisk lök och 2 purjolökar skalas och skäras i små tärningar samt fräsas ljust bruna i 2 matskedar Zeniths margarin. 1½ dl. risgryn skållas i hett vatten och gnidas torra i en ren handduk samt fräsas samman med löken i ett par minuter, hvarefter alltsamman hälles i en soppkastrull och spädes med 2 liter kokande vatten. En knippa persilja och 1 matsked salt iläggas, hvarefter grynen få koka, tills de bli mjuka. En stund innan risgrynen äro kokta, ilägges ½ liter späda, fina spritärter och få färdigkoka samman med grynen. Persiljan tages bort, soppan afsmakas med salt och hvitpeppar, 1 matsked kallt Zeniths margarin lägges i och omröres, hvarefter soppan serveras mycket varm med rostadt bröd.

SOPPA AF TORKAD FRUKT.

⅓ liter torkade äpplen och lika mycket torkade päron sköljas hastigt och lägges i 2½ liter kallt vatten dagen innan soppan skall kokas. Följande dag sättas frukten och vattnet öfver elden och kokas sakta, tills frukten blir mjuk. Socker eller saft efter smak ihälles och soppan afredes med en rågad matsked potatismjöl, utrördt i litet kallt vatten. Serveras något afsvalnad med skorpor till.

KRUSBÄRSSOPPA.

¾ liter färska, gröna krusbär rensas och sköljas samt sönderkokas i 2 liter vatten. 2 à 3 dl. socker ilägges (eller mera, om man önskar soppan sötare), hvarpå den afredes med en matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten. Serveras kall med vispad grädde och skorpor till.

SÖTSOPPA AF SAGOGRYN.

2 liter vatten uppkokas, och däri vispas 2 dl. röda sagogryn. 100 gr. katrinplommon och 50 gram sultanrussin sköljas hastigt i varmt vatten och läggas i soppan jämte en bit kanel och det tunna, gula skalet af ½ citron. Då soppan fått koka sakta i 45 minuter, ilägges 2 dl. socker, och kokningen fortsättes ytterligare 15 minuter. Soppan smaksättes med hallon- eller svart vinbärssaft och afredes med ½ matsked potatismjöl, utrördt i kallt vatten.

SOPPA AF FÄRSKA ÄPPLEN.

2 liter goda, syrliga äpplen skalas, fyrdelas och befrias från kärnhusen samt påsättes att koka i 2 liter vatten jämte en bit citronskal och 2 à 2½ dl. socker. Då äpplena äro mjuka, afredes soppan med 1½ matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten. Serveras något svalnad med skorpor till.

LINGONSOPPA.

½ liter rensade lingon kokas i 1½ liter vatten jämte det gula skalet af ½ citron och en bit kanel. Under tiden kokas i en annan kastrull 8 à 10 skalade, fyrdelade päron i ½ liter vatten, tillsatt med 200 gr. socker. Då lingonen äro sönderkokta, silas soppan och blandas med sockerlagen, hvari päronen kokat. Dessa läggas i soppskålen; soppan afredes med 1½ matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten, afsmakas med socker och hälles öfver päronen samt serveras något afsvalnad med skorpor och vispad grädde.

ÖLSUPA.

2 dl. mjölk och 3 matskedar hvetemjöl sammanvispas ett par timmar innan ölsupan skall tillagas. 1 liter oskummad mjölk kokas upp; afredningen vispas i och denna välling får koka i 5 min. Under tiden uppkokas ½ liter godt svagdricka med 1 matsked sirap och 1 d:o socker samt hälles i vällingen. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 1 dl. söt grädde; vällingen påhälles under stark vispning och ölsupan serveras fradgande jämte skorpor eller stekta hvetebrödskifvor.

HVETEMJÖLSVÄLLING.

60 gr. hvetemjöl vispas i ⅓ liter söt mjölk och får svälla i 2 timmar. En gryta smörjes med 1 matsked Zeniths margarin, och 1⅔ liter oskummad mjölk ihälles att koka upp. Då detta skett, ivispas mjölredningen, och vällingen får koka i 10 min. under ständig omrörning, så att den ej bränner vid. Afsmakas med salt och socker och serveras med små hveteskorpor.

HAFREMJÖLSVÄLLING.

5 matskedar ångprepareradt hafremjöl röres i ½ liter vatten, och alla klimpar sönderkramas noga, hvarpå mjölet får svälla i 3 timmar. 1½ liter vatten kokas upp, mjölredningen vispas i, och vällingen får koka i 15 minuter. Socker och rifvet citronskal ilägges efter smak och till vällingen serveras kokta katrinplommon eller kokta fikon samt hårdvispadt gräddskum.

PÄRONVÄLLING.

1½ dl. korngryn lägges i 2 liter söt mjölk och få koka under lock i 3 à 3½ timme. Vällingen omröres emellanåt och grytan bör ej stå direkt öfver elden utan vid sidan på spisen. 24 st. små, goda päron skalas och klyfvas samt kokas i särskild kastrull i så litet vatten som möjligt. Vällingen afsmakas med socker, och just innan den serveras, iblandas päronen med sitt spad.

SAFTSOPPA.

1½ liter vatten kokas upp och blandas med 2½ dl. hallon- och 2½ dl. röd vinbärssaft. Soppan afredes med 2 matskedar potatismjöl, utrördt i kallt vatten och får koka upp. Serveras varm eller kall med sockerskorpor eller klimp.

MANNAGRYNSGRÖT.

En kastrull smörjes med Zeniths margarin och däri uppkokas 2 liter oskummad mjölk. Därpå ivispas 3 dl. mannagryn, hvarvid iakttages att grynen få rinna sakta och jämnt i mjölken, under det man oafbrutet vispar. Gröten får koka i 30 min. under ständig omrörning, hvarefter den afsmakas med socker och ½ matsked skalad, rifven sötmandel och ½ bittermandel.

GRAHAMSGRÖT.

1 liter vatten kokas upp. Däri vispas 150 gr. grahamsmjöl, och tillses noga, att inga klimpar bildas. Gröten får koka sakta under lock i 45 min., omröres ofta och aktas väl för vidbränning. Saltas, då den är färdigkokt och serveras med god mjölk.

BOHVETEGRÖT.

220 gr. grofva bohvetegryn skållas hastigt i hett vatten och läggas sedan i 1½ liter oskummad, kokande mjölk samt få koka under ständig omrörning, tills de kännas mjuka. Under tiden spädes då och då med en matsked het grädde tills ½ liter gått åt. Gröten bör vara ganska tjock. Sist ilägges 1 matsked Zeniths margarin samt salt efter smak, hvarefter gröten hälles i en puddingform smord med Zeniths margarin. Denna ställes i vattenbad i het ugn, tills gröten får lätt gulaktig färg. Serveras varm med gräddblandad mjölk och strösocker.

FIN MJÖLGRÖT.

1½ liter oskummad mjölk kokas upp. Under tiden vispas en afredning af 3 äggulor, 2 dl. mjölk, 175 gr. potatismjöl, 90 gr. hvetemjöl och 100 gr. socker. Denna vispas i den kokande mjölken, hvarefter gröten omröres, tills den kokar upp, då den genast hälles i en karott och serveras med socker och god mjölk. Denna gröt är äfven god att äta kall med någon söt saft i stället för mjölk.

KRUSBÄRSKRÄM.

1 liter omogna, rensade och sköljda krusbär, 1¼ liter vatten, ⅓ liter socker och en bit citronskal kokas upp. Då bären äro sönderkokade, afredes krämen med 2½ matsked potatismjöl, utrördt i kallt vatten.

SMULTRONKRÄM.

½ liter smultron, ⅔ liter vatten och 100 gr. socker kokas, tills bären äro fullkomligt sönderkokta. Krämen afredes då med 2 matskedar potatismjöl utrördt i kallt vatten.

KLARBÄRSKRÄM.

1 liter klarbär läggas i 1 liter kallt vatten och sättas öfver elden att koka under lock i ½ timme. Därefter silas saften och hälles tillbaka i grytan, hvarpå socker efter smak tillsättes (150 à 200 gr.). 3 matskedar potatismjöl röres ut i 1 kaffekopp vatten och härmed afredes krämen, får ett hastigt uppkok, omröres och hälles varsamt i en glasskål. Af svarta körsbär kokas kräm på samma sätt.

OSTSMÖRGÅSAR TILL SOPPA.

2 vispade ägghvitor blandas med så mycket rifven ost, att det blir som en tunn gröt. Hvetebrödskifvor bestrykas tunt med Zeniths margarin, därpå bredes ganska tjockt af ostsmeten, och smörgåsarna insättas i varm ugn att få gul färg. Serveras till afredda soppor eller buljong.

OSTSTÄNGER.

75 gr. Zeniths margarin röres, tills det blir hvitt; då iblandas 100 gr. rifven ost, hälften af en vispad äggula och 100 gr. hvetemjöl. Af degen formas sedan fingertjocka rullar, som afskäras i stycken om 5 à 6 cm. längd. Dessa öfverpenslas med resten af äggulan samt ställas på en plåt och gräddas gulbruna i ganska varm ugn. Serveras till afredda soppor eller buljong.

KUMMINSTÄNGER.

100 gr. Zeniths margarin röres och blandas med 100 gr. rifven kokt potatis, 1 vispadt ägg, 100 gr. hvetemjöl, 1 knifsudd bordsalt och 1 d:o finstött, siktad kummin. Bakas ut som de föregående, beströs med hel kummin och gräddas. Serveras till ljusa, afredda soppor.

BRÖDKLIMP.

⅓ liter skorpmjöl blandas med oskummad mjölk till en tjock gröt. Därpå iröres 100 gr. smält Zeniths margarin och 4 vispade ägg samt 50 gr. socker. Små släta formar smörjas med Zeniths margarin, smeten ihälles och gräddas i varm ugn. Serveras varma till saftsoppa.

MANNAGRYNSKLIMP.

½ liter mjölk kokas upp och däri vispas knappt 1 dl. mannagryn. Detta får under omröring koka ½ timme, afsmakas med socker och rifven mandel, slås upp i vattensköljda, sockrade kaffekoppar och får kallna. Serveras till saft- och fruktsoppa.

FISKRÄTTER.

KOKT HELGEFLUNDRA.

1½ kg. helgeflundra sköljes väl och skrapas samt sköljes åter och får sedan ett par timmar ligga i saltadt, ättikblandadt vatten. Vatten påsättes och bringas i kokning, saltas, hvarefter fisken ilägges. Vattnet bör nätt och jämnt nå öfver densamma. Vid första uppkoket skummas väl och kokningen fortsättes vid svag eld, tills fisken är färdig. Den upplägges då med den hvita sidan uppåt, garneras med hackade, hårdkokta ägg, citronskifvor eller persiljebuketter. Serveras med smält Zeniths margarin eller någon fisksås samt kokt potatis.

UGNSTEKT HELGEFLUNDRA.

1½ kg. helgeflundra göres i ordning på förut nämndt sätt. Då den tages upp ur saltvattnet, aftorkas den väl och skåras i rutor på den hvita sidan. En långpanna smörjes med Zeniths margarin, fisken ilägges och penslas med smält Zeniths margarin samt insättes i varm ugn. Tål 45 à 50 min. stekning och öses ofta under tiden med smält Zeniths margarin. Fisken upplägges på varmt fat, såsen i stekpannan uppvispas och hälles öfver. Citronskifvor och persilja användas som garnityr. Serveras med kokt potatis och citron- eller kaprissås.

KOKT RÖDSPOTTA.

1½ kg. rödspotta urtages (hufvudet afskäres och inkråmet bortrensas genom halsöppningen), skrapas och sköljes väl i ättikblandadt vatten, gnides med salt, sköljes åter och torkas, hvarefter fenorna bortklippas och fiskarna beströs med salt samt få ligga 1 timme. Sedan sköljas och torkas de åter, skåras snedt öfver på den mörka sidan och läggas i en flatbottnad, vid kastrull eller fiskkittel. Vatten påhälles (1 rågad tésked salt till hvarje liter), så att det når i jämnhöjd med fisken, hvarefter denna får koka sakta, tills den är färdig. Upptages försiktigt och lägges vanligen med den hvita sidan uppåt. Garneras med citron och persilja; serveras med kokt potatis, smält Zeniths margarin och finhackad persilja eller hackade hårdkokta ägg, eller ock med vanlig fisksås.

STEKT RÖDSPOTTA.

1½ kg. rödspotta behandlas som förut är nämndt. Sedan de till sist sköljts och torkats samt skårats, doppas de i ljust, finsiktadt skorpmjöl och stekas vackert bruna i Zeniths margarin. Garneras med brynt persilja och citronskifvor; serveras med kokt potatis och brynt Zeniths margarin eller citronsås.

KOKT BRAXEN.

En braxen om 1½ à 2 kg. fjällas, rensas (hufvudet får kvarsitta, men gälarna tagas bort) och tvättas väl, ingnides med salt och får ligga 1 timme. Därpå sköljes den och lägges i en flatbottnad gryta; kallt vatten påhälles i jämnhöjd med fisken. 5 hvit- och 5 kryddpepparkorn, 1 lagerblad, 1 liten knippa dill och 2 matskedar salt iläggas. Då fenorna lätt lossna, är fisken kokt, men bör få kvarligga i spadet i 10 min. Grytan flyttas då åt sidan. Upplägges hel på varmt fat och serveras med råskalad, kokt potatis samt persilje- eller dillsås, eller ock med söt grädde och rifven pepparrot.

UGNSTEKT BRAXEN.

En stor, fet braxen göres i ordning, som förut är nämndt och lägges på en med Zeniths margarin smord långpanna. Ett ägg vispas och penslas öfver braxen, hvarefter den beströs med en blandning af finhackad persilja, siktadt skorpmjöl och salt. Långpannan insättes i varm ugn, och då fisken börjar bli ljusbrun, öses den först med smält Zeniths margarin och sedan hvar femte minut med het buljong (eller vatten), tills den blir färdigstekt, men vändes ej någon gång. Upplägges på varmt fat och garneras med persilja. Såsen vispas upp och hälles omkring fisken. Serveras med kokt potatis och kapris- eller citronsås därjämte.

KOKT TORSK.

Två stora torskar (à omkr. 1 kg.) rensas och tvättas, skåras på båda sidor och beströs med salt samt få ligga i 30 min. Därpå sköljas de åter; i hvarje torsk instoppas en stor, väl rengjord morot, och snören lindas löst omkring. Torskarna läggas sedan med ryggen uppåt på en silbotten eller ett aflångt fat, hvilket ställes i fiskkitteln; kallt vatten påhälles (45 gr. salt pr liter), en persiljeknippa lägges i, och vattnet får koka upp samt skummas. Lock lägges på och fisken får koka sakta, tills den är färdig, men ej längre, ty då blir den torr och kärf i smaken. Snörena tagas bort och fiskarna få varsamt glida ned på anrättningsfatet, garneras med persilja och serveras med kokt potatis, smält Zeniths margarin och hackade ägg eller rifven pepparrot eller ock med senapssås.

STEKT TORSK.

1½ kg. småtorsk göras i ordning, som förut är nämndt, hvarefter de vändas i finsiktadt skorpmjöl och stekas vackert bruna i rikligt med Zeniths margarin. De måste vändas försiktigt, ty de äro mycket sköra. Ätas med kapris- eller citronsås och kokt potatis eller ock till spenat, syror, grönärter o. d.

STEKT RUDA.

En stor eller två mindre rudor rensas och behandlas, som förut är sagt om braxen. De skåras snedt öfver på båda sidor, penslas med vispadt ägg och vändas i en blandning af hvetemjöl, skorpmjöl, hackad persilja och salt. I en stor stekpanna brynas 3 matskedar Zeniths margarin, fisken lägges i och brynes hastigt samt vändes försiktigt. Därefter sättes den in i varm ugn att färdigstekas och öses under stekningen med smält Zeniths margarin. Garneras med brynt persilja, serveras med brynt Zeniths margarin och kokt potatis.

UGNSTEKT KOLJA.

2 medelstora koljor rensas och tvättas väl i saltadt vatten, fyllas inuti med groft skuren persilja, sammanknådad med litet Zeniths margarin och en matsked finskuren gräslök. Fiskarna hopsys nätt och läggas på en långpanna smord med Zeniths margarin, penslas med smält Zeniths margarin, beströs med skorpmjöl och stekas i ganska varm ugn. Under stekningen ösas de ofta med smält Zeniths margarin och hett vatten. Serveras med kokt potatis och citron-, persilje- eller senapssås.

STRÖMMINGSFLUNDROR.

24 strömmingar rensas, tvättas väl och urbenas samt läggas utbredda med skinnsidan nedåt. Salt, hvitpeppar och finhackad persilja strös på dem, hvarefter de hopläggas 2 och 2 med skinnsidorna utåt. Därpå vändas de i vispadt ägg och skorpmjöl (blandadt med lite salt) och stekas vackert bruna i Zeniths margarin. Serveras med kokt potatis och korintsås.

STEKT SALT LAXRYGG.

Salt laxrygg delas i lagom stora bitar och urvattnas några timmar. Därpå inklappas bitarna i en ren handduk, doppas sedan i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin. Läggas på varmt fat, garneras med persilja och serveras med kokt potatis och korint- eller kaprissås.

PUDDING AF KOKT FISK.

Öfverblifven kokt fisk rensas väl från ben, skinn och fjäll samt males genom köttkvarn. I en kastrull sammanfräsas sedan 3 matskedar Zeniths margarin och 4 matskedar hvetemjöl, hvarefter 5 à 6 dl. mjölk påspädes. Då smeten kokat upp, hälles den i ett fat att kallna och blandas med ⅔ liter fisk, salt, socker, muskot och hvitpeppar efter smak, 3 äggulor och 3 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med Zeniths margarin och beströdd med skorpmjöl samt gräddas i vattenbad i varm ugn 1 timme. Serveras med smält Zeniths margarin eller kaprissås samt kokt potatis.

FISKSTUFNING.

1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas, hvarpå spädes med ⅓ liter varmt fiskspad. Rifna skalet af ½ och saften af en hel citron iblandas jämte 3 téskedar socker och ½ d:o salt. Sist ivispas 2 äggulor, hvarefter såsen silas och bör vara ganska tjock. Däri lägges sedan ⅓ liter kokt fisk sönderdelad i smärre bitar (ej hackad). Bäst passa härtill gädda, gös, lax, torsk eller kolja. Stufningen omröres, lägges på varmt fat och litet hackad kapris strös öfver.

FISKGRATIN.

75 gr. Zeniths margarin och 3 strukna matskedar hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull samt spädas med ½ liter oskummad, kokande mjölk. Detta hälles sedan i en skål att svalna. Sist iblandas 4 vispade äggulor, salt och socker efter smak samt 4 hårdvispade ägghvitor. En form af eldfast porslin smörjes med Zeniths margarin, i bottnen lägges ett 2 cm. tjockt hvarf kall, kokt fisk, som blifvit befriad från skinn och ben samt sönderraspad med ett par gafflar. Äggsmeten hälles öfver och anrättningen gräddas i varm ugn. Serveras med citronsås eller rördt Zeniths margarin.

BULLAR AF KOKT FISK.

½ liter kall risgröt (kokad i mjölk) passeras genom en sikt och blandas med ⅓ liter kall, kokt fisk, rensad och malen genom köttkvarn. Vidare iröras 2 ägg, salt, socker och litet hvitpeppar. Smeten arbetas en stund och formas sedan till små, runda bullar, hvilka doppas i ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin. Serveras till stufvade morötter och grönärter.

SILLPUDDING MED ÄGGSTANNING.

2 stora sillar urbenas, flås och rensas samt vattenläggas i 12 timmar, hvarefter de aftorkas och skäras i 3 cm. långa bitar. 20 kokta, kalla potatisar skalas och skäras i tjocka skifvor. En puddingform smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. Därpå ilägges hvarftals potatis och sillbitar, tills formen blir full. Potatis öfverst. På sillen strös litet hvitpeppar. 4 ägg, 1 matsked hvetemjöl och ½ liter god mjölk sammanvispas och denna smet hälles i formen. Litet skorpmjöl strös öfver och puddingen gräddas i varm ugn 45 à 50 min. Serveras med smält margarin.

KÖTTRÄTTER.

KALOPS.

2 kg. oxkött af den s. k. bibringan skäres i lagom stora portionsbitar. Dessa bultas samt stekas bruna i rykande hett Zeniths margarin och läggas sedan i en stekgryta jämte 1 matsked salt, 2 rödlökar, 1 tésked hel kryddpeppar och 2 lagerbärsblad. En matsked hvetemjöl strös öfver och kokande vatten hälles i, knappt i jämnhöjd med köttet. Kalopsen får koka sakta under lock i 2 à 2½ timme och omröres ett par gånger. Serveras med kokt potatis och lingon eller rödbetor. Varmt fat och varma tallrikar till denna rätt.

OXRULLADER.

1 kg. oxkött (innanlår) skäres tvärt öfver i 12 lika stora skifvor. Dessa bultas, beströs med malen hvitpeppar, och på hvarje skifva utbredes en tunn skifva rökt skinka, hvarefter de hoprullas och omlindas med trådar samt vändas i hvetemjöl. De brynas sedan i Zeniths margarin, spädas med kokande vatten och få koka under lock i 1½ à 2 timmar. Då de äro färdiga, befrias rulladerna från trådarna och läggas på ett varmt fat, såsen afredes med litet hvetemjöl (grädde, om så önskas) och hälles öfver dem. Serveras med kokt potatis och saltgurka eller lingon.

SURSTEK.

1½ kg. oxkött (innanlår) lägges i så mycket svagdricka att det täckes däraf. I drickat blandas 1 dl. ättika, 1 tésked malen hvit- och 1 d:o kryddpeppar, 3 matskedar socker och ett lagerblad. Efter 4 à 5 dagar (sommartiden, på vintern 10 à 12) tages köttet upp, sköljes hastigt i kallt vatten och inklappas i en handduk. 2 matskedar Zeniths margarin brynas i en stekgryta och köttet ilägges att blifva brunt på alla sidor, hvarefter det får steka sakta under lock omkring 2 timmar. Första timmen spädes med buljong eller hett vatten, sedan med grädde eller mjölk. Såsen afredes med hvetemjöl, smaksättes med salt och hvitpeppar samt serveras i särskild skål till köttet jämte kokt potatis och någon syrlig sallad, syltlök, gurkor o. d.

PANNBIFF.

800 gram renskuret oxkött skäres i tärningar och males en gång genom köttkvarn. Af massan formas sedan stora, runda biffstekar, hvilka öfverhackas med knifsryggen, jämnas väl i kanterna, beströs med salt och hvitpeppar samt stekas bruna i rikligt med Zeniths margarin. Biffarna läggas upp på varmt fat; finhackad rödlök brynes i Zeniths margarin, 1 matsked hvetemjöl fräses uti och såsen spädes under vispning med 3 à 4 dl. söt grädde samt får koka i 5 minuter. Såsen hälles öfver biffarna, hvilka serveras med kokt potatis.

RULLAD AF SLAKSIDA.

1½ kg. slaksida (kållapp) aftorkas, bultas, peppras och saltas samt bredes ut. På köttet läggas ett hvarf torkade äpplen, som förut uppmjukats ett par timmar i kallt vatten. Köttet hoprullas hårdt och ombindes med ett snöre. Rullen brynes starkt på alla sidor i Zeniths margarin; vattnet, hvari frukten legat, kokas upp och användes att späda steken med. Stekningen fortgår i 2½ à 3 timmar under lock. Då rulladen är färdig, borttages snöret, och köttet skäres i jämna skifvor med frukten inuti, lägges på varmt fat och garneras med persilja; såsen afredes med hvetemjöl och grädde samt smaksättes med salt och hvitpeppar. Härtill kokt potatis.

PANERADT OXKÖTT MED SÖTSUR SÅS.

Rester af kall kokt oxbringa, färsk eller rimsaltad, skäras i skifvor ungefär ½ cm. tjocka. Dessa doppas i vispadt ägg och skorpmjöl, stekas ljusbruna i Zeniths margarin samt läggas på varmt fat och garneras med persilja. Serveras med kokt potatis och sötsur korintsås.

KÖTTSTUFNING MED LÖK.

1½ matsked Zeniths margarin brynes i en kastrull och däri fräsas sedan 2 matskedar finhackad lök och 1½ matsked hvetemjöl. Därefter spädes med 4 dl. het buljong (eller 4 dl. hett vatten med 2 maggitärningar). Såsen afsmakas med salt, hvitpeppar och några droppar kryddättika samt får koka upp. Kallt, kokt, färskt oxkött skäres i skifvor och nedlägges i såsen jämte några kokta potatisar, skalade och skurna i skifvor. Anrättningen får sedan bli het, men bör ej vidare koka. Serveras som frukosträtt.

KALFKALOPS.

2 kg. kalfbog eller bringa hugges i jämnstora bitar, hvilka bultas, brynas starkt i ganska rikligt Zeniths margarin i en stekpanna och öfverflyttas efter hand i en stekgryta. I stekpannan brynes mera Zeniths margarin, 2 matskedar mjöl iröras, hvarpå spädes med 6 à 7 dl. svag buljong eller hett vatten. Såsen får koka upp, afsmakas med salt och hvitpeppar och hälles öfver köttet, hvilket sedan får koka sakta under lock 1¼ à 1½ timme. Kalopsen upplägges på varmt fat och hackad persilja strös öfver anrättningen. Serveras med kokt potatis, lingon eller syltlök.

KALFFRIKASSÉ.

2 kg. kalfbringa tvättas hastigt i hett vatten, aftorkas och knäckes samt lägges i en kastrull med kokande vatten (2 à 2⅓ liter). Då köttet kokar upp, skummas väl, 1 matsked salt och några hvitpepparkorn iläggas, och köttet får sakta koka färdigt under lock. I en mindre kastrull sammanfräsas 2½ matsked Zeniths margarin och 2 matskedar mjöl; kalfbuljong påspädes, tills såsen blir tämligen tunn; därpå ivispas 2 äggulor, hvarefter såsen afsmakas med salt, citronsaft, rifvet citronskal och socker. Köttet styckas och lägges i ett djupt serveringsfat, såsen silas däröfver och rikligt med hackad persilja strös på. Kokt potatis härtill. Öfverblifvet spad användes till soppa.

KALFFRIKADELLER.

800 gram kalfkött skäres i bitar och males 2 ggr genom köttkvarn, hvarefter det blandas väl med 1 rågad matsked potatismjöl, 1½ tésked salt, ½ d:o hvitpeppar, 2 ägg och 1 dl. söt grädde. Af färsen formas runda, stora bullar, hvilka läggas i kokande, saltadt vatten, att sakta koka färdiga. 2 matskedar Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas med 5 à 6 dl. af frikadellspadet. Såsen smaksättes med socker, salt och kryddättika, 2 äggulor ivispas, såsen silas, och blandas med 2 matskedar kapris samt hälles öfver frikadellerna.

KALFFÄRSKOTLETTER.

Samma slags färs som i föregående recept blandas med litet rifven lök och formas till bullar, hvilka tillplattas och gifvas form som kotletter samt öfverhackas lätt med knifsryggen. Därpå brynas de på båda sidor i rikligt med Zeniths margarin, spädas med brun buljong och få koka sakta ¼ m timme samt läggas på varmt fat. Såsen afredes med hvetemjöl och grädde samt afsmakas med salt och hälles öfver kotletterna. Serveras med brynt potatis och lingon.

KALFBIFF MED CURRY.

Ur innanlåret på en gödkalfstek skäras 8 stora, fingertjocka skifvor, som bultas väl, formas runda och beströs med salt och hvitpeppar. 2 matskedar Zeniths margarin brynes i en stekpanna och biffarna iläggas, brunstekas hastigt på båda sidor samt uppläggas i krans på varmt fat. Stekpannan urvispas med 1 dl. hett vatten eller buljong och såsen hälles öfver biffarna, hvilka sedan garneras med citronskifvor. En matsked Zeniths margarin och 1 rågad tésked currypulver sammanröras med en gaffel. Däraf formas sedan med två refflade smörspadar små kulor, som läggas på en glasassiett och serveras till biffarna. Härtill kokt eller stekt potatis.

KALFLEFVERPASTEJ.

1 kg. kalflefver rifves rå och blandas med 2 rifna rödlökar, 4 à 5 vispade ägg, 1 dl. skorpmjöl, 1 dl. hvetemjöl, 4 hackade ansjovisar, 1 dl. smält Zeniths margarin, salt, hvitpeppar, socker och rifven muskotnöt efter smak samt ⅓ liter tunn grädde. Smeten passeras därefter genom en grof sikt. En slät bleckform klädes i bottnen och på sidorna med tunna späckskifvor; smeten hälles i formen och öfvertäckes med späckskifvor, hvarpå pastejen gräddas i vattenbad i ugn 1¼ à 1½ timme. Då den nästan svalnat, uppstjälpes den och serveras till smörgåsbordet, skuren i tunna skifvor och garnerad med små ättiksgurkor eller syltlök.

SPÄCKAD KALFLEFVER.

En gödkalflefver sköljes väl och aftorkas samt späckas i jämna rader med smala späckstrimlor, som rullats i salt och hvitpeppar. 2 matskedar Zeniths margarin brynes i en stekgryta, lefvern lägges i och brunstekes hastigt å båda sidor, hvarefter 1 dl. het mjölk påspädes och lock lägges på. Grytan flyttas öfver svagare eld och lefvern spädes emellanåt med het mjölk samt vändes. Då den är färdig, skäres den i tunna skifvor, såsen afredes med grädde och hvetemjöl samt afsmakas med salt och en liten knifsudd socker. Härtill brynt potatis, lingon eller syltlök.

FÅRKALOPS MED RÖTTER.

1½ kg. fårbog eller bringa skäres i nätta bitar, som brynas i Zeniths margarin och läggas i en liten stekgryta. Stekpannan urvispas med 1 matsked hvetemjöl och 3 dl. hett vatten, hvarefter denna sås hälles öfver köttet. ½ tésked hel kryddpeppar, ½ d:o hvitpeppar och 1 d:o salt strös öfver, och därpå ilägges 1 medelstor kålrot, skalad och skuren i tärningar samt 8 morötter, skrapade och skurna i skifvor. Lock lägges på och kastrullen får koka sakta i 2 timmar eller mera, om så behöfs. Upplägges på varmt fat, köttet i midten och rötterna däromkring; såsen vispas upp med 2 dl. het buljong och afredes med litet hvetemjöl, om den skulle vara för tunn.

LAMMFRIKASSÉ.

1½ kg. lammbringa eller bog hugges i lagom stora bitar och lägges i 2 liter kokande, saltadt vatten. (Hvad som blir öfver af spadet då såsen är beredd, användes till soppa). Då köttet kokar, skummas spadet, hvarefter köttet får långsamt koka färdigt. Det upptages och hålles varmt, medan såsen tillagas. 1½ matsked Zeniths margarin och 1½ d:o hvetemjöl sammanfräsas, hvarefter spädes med lammbuljongen, tills såsen blir lagom tjock. Då iläggas 2 matskedar finhackad persilja och 1½ d:o hackad dill, samt 1 tésked kryddättika och ½ d:o socker. Om så önskas, kan äfven en vispad äggula iblandas. Kött och sås serveras på samma fat. Härtill kokt potatis.

KOKT FÅRKÖTT MED RIS OCH GRÖNSAKER.

1½ kg. fårbringa eller bog styckas i bitar och lägges i en gryta, 3 liter kokande, saltadt vatten påhälles, och då köttet kokar upp, skummas väl. Då köttet kokat en timme iläggas 4 skrapade morötter, 2 palsternackor, 1 à 2 små blomkålshufvud och 10 jordärtskockor. 1 liter af spadet tages undan och i detta kokas 1½ dl. skållade risgryn. Då köttet är färdigt, upplägges det på ett ganska stort, varmt fat; risgrynen afsmakas med salt och läggas som bård omkring köttet; därutanför ordnas sedan de kokta grönsakerna. Hackad persilja strös öfver. ½ liter af spadet afredes med 1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl, blandas med hackad persilja och serveras i såsskål till anrättningen.

FÅRKOTLETTER.

Äro kotletterna stora, beräknas 2 till en portion, eljest 3. De afhuggas och putsas, bultas lätt, beströs med hvitpeppar, doppas i smält Zeniths margarin och få ligga ½ timme. 2 matskedar Zeniths margarin brynes i en stekpanna, kotletterna läggas i några i sänder och brunstekas på båda sidor samt saltas. Därefter läggas de upp på varmt fat, stekpannan urvispas med het brun buljong och såsen hälles i midten af fatet. En liten kula af persiljesmör lägges på hvarje kotlett och på en glasassiett uppläggas likaledes dylika små kulor, som serveras till kotletterna jämte kokt eller stekt potatis.

FÅRSCHNITZEL.

På en fårstek skäras ur innanlåret 2 cm. tjocka skifvor, hvilka rundas, bultas lätt och doppas först i smält Zeniths margarin och sedan i en blandning af finhackad färsk timjan, lök, persilja och körfvel samt få ligga ett par timmar. Litet hvitpeppar strös på och skifvorna brunstekas hastigt i hett Zeniths margarin, saltas samt läggas upp. Stekpannan urvispas med hett vatten eller buljong och såsen hälles öfver köttet. På hvarje schnitzel lägges en kula persiljesmör blandadt med timjan och körfvel. Kokt eller stekt potatis härtill.

FINSK FÅRSTUFNING.

1½ kg. fårbog eller bringa hugges i bitar, som läggas i en vanlig stekgryta af järn (ej emaljerad). Ofvanpå köttet läggas 12 råskalade, fyrdelade potatisar, 4 skrapade morötter, skurna i tjocka skifvor, 2 lagerblad, 10 hvit- och 10 kryddpepparkorn, 1 matsked salt samt en persiljeknippa sammanbunden med 1 kvist timjan och ett par purjolökar. En matsked hvetemjöl strös öfver och sist påhälles 1⅓ liter vatten. Tättslutande lock lägges på grytan, och denna insättes i varm ugn. Stufningen får koka i nära 2 timmar. Upplägges på varmt fat med rötterna som garnityr. Persiljebuketten tages bort och hackad persilja strös öfver anrättningen.

HACHIS AF FÅRKÖTT.

1 matsked Zeniths margarin och 1 stor, finhackad, gul lök sammanfräsas, och däri röres sedan 1 matsked hvetemjöl, hvarefter spädes med ⅓ liter fårbuljong eller afkok på stekben, blandadt med litet köttextrakt. Denna sås afsmakas med salt och hvitpeppar och får koka några minuter, hvarefter den afredes med 1 äggula och 1 dl. söt grädde. ½ kg. fint hackadt får- eller lammkött (stekrester) iblandas, anrättningen får bli het men ej koka, hvarefter den lägges upp på fat och garneras med stekta ägg, upplagda på rostade hvetebrödskifvor.

SPÄCKAD FLÄSKKARRÉ.

50 gr. stora katrinplommon sköljas i hett vatten och förvällas i 10 minuter samt få svalna, hvarefter de fyrdelas på längden och stenarna urtagas. 1½ kg. fläskkarré späckas tätt med plommonstrimlorna samt penslas med litet urpressad citronsaft. 1 matsked Zeniths margarin brynes i en stekgryta och köttet ilägges att blifva brunt på alla sidor. Litet af plommonspadet ihälles då och då under stekningen och dessutom spädes med hett vatten. Då köttet är färdigt, tages det upp och skäres i skifvor som åter hopläggas på fatet, så att karrén ser hel ut, hvarefter den garneras med grönsallad och persilja. Såsen vispas upp och afredes med hvetemjöl samt spädes med litet buljong, om den är knapp. Till köttet serveras kokt potatis samt syrlig sallad eller äppelmos.

GRILJERAD FLÄSKKOTLETT.

1 kg. fläskkotlett sönderhugges, så att ett ben följer vid hvarje kotlett. Köttet bultas, beströs med salt och hvitpeppar och doppas först i vispade ägg och sedan i finstött skorpmjöl. Flottyr upphettas i en djup stekpanna, och då den är rykande het, iläggas kotletterna att brunstekas på båda sidor. Det måste vara så mycket flottyr, att den fullkomligt når öfver kotletterna. Dessa tagas upp med en hålslef och läggas på gråpapper en stund, så att flottyren afdryper, hvarefter de ordnas på ett varmt fat. En citronskifva och ½ tésked kapris på hvarje kotlett. 2 matskedar Zeniths margarin fräses ljusbrunt i en stekpanna och serveras i en liten såskanna. Dessutom potatis, blomkål, ärter eller dylikt till köttet.

STEKT REFBENSSPJÄLL.

1½ kg. refbensspjäll knäckes tvärt öfver på 3 ställen samt gnides med salt och hvitpeppar, lägges med köttsidan uppåt på en med Zeniths margarin bestruken långpanna och insättes i het ugn. Så fort köttet börjar brynas, öses det ofta med det utsipprande fettet. Då det fått vacker, brun färg, spädes med ½ liter brun buljong, och några klufna, urkärnade äpplen läggas i. Refbensspjället får steka i 1¼ à 1½ timme och öses med såsen hvar femte minut. Då det är färdigt, skäres det i nätta bitar (1 à 2 ben i hvarje bit) och lägges upp på varmt fat samt garneras med äppelkompott, kokta katrinplommon och persilja, kruskål o. d. Såsen skummas, silas, afredes, om man så vill med hvetemjöl och vatten och serveras i varm skål. Härtill kokt eller stekt potatis, äppelmos, lingon eller rödbetor.

SKINKKROKETTER.

8 stora, kokta potatisar skalas och rifvas samt blandas med 2 dl. finhackad kokt rökt skinka, 4 vispade ägg, salt, hvitpeppar och rifven muskotnöt efter smak. Häraf formas aflångt runda bullar, hvilka doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i rikligt med Zeniths margarin. Uppläggas högt på varmt fat och garneras med stekt persilja.

SKINKSTUFNING.

2 dl. finskurna tärningar af rökt skinka och 1 stor rödlök skuren i tärningar fräsas i 3 matskedar Zeniths margarin. Skinkbitarna tagas upp och hållas varma; 2 matskedar hvetemjöl fräses samman med margarinet och spädes med 1½ dl. söt grädde. Då denna sås kokar, ihälles 1½ dl. sur (ej gammal) grädde. Såsen smaksättes med salt och rifven ost. 8 nykokta, varma potatisar skalas och skäras i jämna skifvor, hvilka läggas radvis på ett varmt fat. Däröfver strös skinkbitarna, såsen vispas upp och hälles öfver. Serveras mycket varmt.

STEKT SVINHJÄRNA.

Hjärnan lägges i kallt vatten några timmar, hvarunder vattnet ombytes ett par gånger. Därpå befrias den från alla hinnor och förvälles hastigt i kokande, saltadt vatten samt lägges i en sikt att afrinna. Då den svalnat, skäres den i skifvor, som beströs med salt och hvitpeppar, doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas gulbruna i Zeniths margarin. Garneras med persilja.

KANINFRIKASSÉ.

Då en kanin skall flås, upphänges den vid bakbenen; skinnet lossas med en skarp, spetsig knif rundtom knälederna och uppsprättas försiktigt inåt lårens innersidor samt sedan midtåt buken ända upp till halsen, hvarefter det lätt kan afdragas. Hufvud och tassar bortskäras, ytterhinnorna afflås utan att köttet rispas; kaninen skäres upp och inälfvorna urtagas, hvarefter den tvättas mycket noga. Skall kaninen stekas hel, böra refbenen knäckas och likaså ryggraden, låren och bogarna men ej tvärtigenom; endast så mycket att styckningen går lätt, då steken är färdig. Skall kaninen däremot kokas, delas den i 8 bitar: lår och bogar hvar för sig samt resten af djuret i 4 delar. En emaljerad gryta klädes i bottnen med tunna skifvor af färskt späck och på dessa lägges kaninköttet. Mellan bitarna strös ½ tésked malen hvitpeppar, 1 tésked salt och 1 matsked finhackad persilja. Däröfver strös 2 matskedar hvetemjöl; därpå lägges åter ett hvarf späckskifvor och sist påhälles 1 liter vatten. Köttet får nu koka sakta, tills det kännes mört, då det styckas i mindre bitar, hvilka uppläggas på varmt fat. Såsen skummas, uppvispas och silas i en liten såskastrull, afsmakas med citronsaft och socker samt afredes med 2 vispade äggulor, hvarefter den hälles öfver köttet. Serveras med kokt potatis.

KANINSTEK.

En ung kanin göres i ordning enligt föregående anvisningar, hvarefter den rundt om belägges med tunna späckskifvor, hvilka fastbindas med snören. 3 matskedar Zeniths margarin brynes i en stekgryta, kaninen brynes väl på alla sidor och vändes till sist med ryggen uppåt. Därpå spädes med brun buljong och köttet får steka färdigt under lock. I början spädes steken med buljong, sedan med grädde. Då kaninen är färdig, borttagas trådarna och späcket, hvarefter den styckas. Såsen skummas, afredes med hvetemjöl och grädde, smaksättes med salt och hvitpeppar. Härtill brynt potatis, grönsallad, syltgurka, vinbärsgelé o. d.

STEKTA KYCKLINGAR.

Kycklingarna plockas, svedas öfver spritlåga, urtagas, tvättas och aftorkas väl samt gnidas inuti med litet salt och hvitpeppar. Bröstbenet knäckes och brytes bort. En matsked groft skuren persilja och ½ d:o Zeniths margarin sammanknådas och stoppas i hvarje kyckling; vingarna och benen tryckas tätt intill sidorna och fastbindas, så att kycklingarna se fylliga ut. Därpå brynas de på alla sidor i Zeniths margarin och läggas sedan med ryggen nedåt i grytan att färdigstekas under lock. Vill man hafva såsen klar, spädes med buljong, eljest med grädde. Då kycklingarna äro färdiga, aflindas trådarna, och kycklingarna klyfvas längs efter; läggas upp, så att de se hela ut och garneras med sallatsblad samt persilja. Såsen afredes med hvetemjöl och grädde, om man önskar den tjock och simmig, men många föredraga som sås endast den köttsky, som finnes kvar i grytan, väl urvispad med litet het buljong. Serveras med brynt potatis samt grönsallad eller pressgurka.

KOKT HÖNS MED RIS.

2 feta höns plockas, svedas, urtagas och tvättas noga; nedläggas under 3 min. i kokande vatten, sköljas åter i kallt vatten och styckas sedan i lagom stora bitar. Dessa läggas i 2 liter kokande vatten, tillsatt med 1 rågad matsked salt och 10 hvitpepparkorn. Köttet bör koka mycket sakta. Samtidigt med hönsen kokas i en annan kastrull 1½ dl. skållade risgryn i 1 liter vatten jämte 25 gr. Zeniths margarin, 1 tésked salt och en liten bit citronskal. Sås beredes af 1½ matsked Zeniths margarin, 1½ dl. hvetemjöl och så mycket af hönsbuljongen, att såsen blir lagom tjock. Afsmakas med salt och hvitpeppar. Sist ilägges så mycket currypulver, att såsen smakar ganska starkt däraf. De kokta risgrynen läggas som en bård ytterst på fatet, och hönsköttet ordnas därinom; ljusa och mörka bitar väl blandade. Ett par skedblad af såsen hälles öfver köttet och resten serveras i särskild skål. Härtill kokt potatis. Hönsen kunna äfven kokas hela och styckas efter kokningen.

KÖTTPUDDING MED POTATISMOS.

Härtill användas hvarjehanda rester af kokt eller stekt finhackadt kött; dock ej gärna fårkött. Dylika rester användas hellre till hachis. 1 liter kötthack blandas med 3 rifna schalottenlökar och fräses i 3 matskedar Zeniths margarin samt kryddas med salt och hvitpeppar efter smak jämte helt litet rifven muskotnöt. En puddingform smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. 1 liter nykokt potatispuré blandas med 3 ägg, 2 dl. gräddmjölk, salt, socker, hvitpeppar och muskot efter smak. I bottnen på formen lägges ett hvarf potatismos; därpå ett hvarf kött som fuktas med en matsked buljong, så åter potatis o. s. v., tills formen blir full. Potatismos öfverst. Detta strykes jämnt och krusas med en knif. Puddingen gräddas i vattenbad i ugn och serveras med öfverblifven steksås (eller smält Zeniths margarin ) samt lingon eller gurkor.

KÖTTPUDDING MED RISGRYN.

Tillagas som föregående, men potatismoset utbytes mot 1 liter kall risgröt (kokad i mjölk), blandad med 3 ägg och 2 dl. god mjölk samt kryddor som i föregående. Då sista hvarfvet ris lagts i formen, öfvergjutes puddingen med smält Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl, hvarefter den gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras med steksås och lingon.

KÖTTPUDDING MED MAKARONER.

250 gr. idealmakaroner läggas i kokande, saltadt vatten att kokas mjuka samt hällas i en sikt att afrinna. 2 matskedar Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas med kokande mjölk till en tunn gröt. Makaronerna läggas i, omskakas och ställas att svalna, hvarefter 4 vispade ägg iröras. 400 gram kokt eller stekt kött, 100 gr. rökt skinka och 1 stor lök skäras i fina tärningar och fräsas hastigt i Zeniths margarin. En form smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl; hälften af makaronstufningen lägges i, därpå köttet och så resten af makaronerna. Därpå hälles en matsked smält Zeniths margarin och sist strös skorpmjöl öfver puddingen. Gräddas i vattenbad i varm ugn och serveras med steksås eller smält Zeniths margarin samt lingon.

ÄGGRÄTTER.

TILLREDNING AF OMELETTER.

Omelettpannan måste vara fullkomligt ren och blank. Huru den rengöres med salt är förut angifvet i början af häftet. Äggen böra vispas så hastigt och kraftigt som möjligt (ej under mer än en minut). 6, högst 8 ägg till en omelett. Hellre 2 mindre än en mycket stor.

OMELETT AF ÄGG OCH VATTEN.

6 äggulor, 4 hvitor och 3 matskedar vatten sammanvispas; 25 gr. Zeniths margarin sönderdelas i små bitar och ilägges. I stekpannan fräses (ej brynes) 25 gr. Zeniths margarin och smeten ihälles samt omröres varsamt med en gaffel, tills den börjar tjockna. Då skakas omelettpannan sakta, så att omeletten småningom rullas samman och får en aflång form, hvarpå den genast uppstjälpes på anrättningsfatet och serveras. Denna anrättning kallas vanligen »omelette au naturel» och utgör så att säga grundformen för alla omeletter. Den kan dels serveras enbart eller efter behag fyllas med stufning af hvarjehanda slag: hummer-, sparris-, blomkål-, spenat-, svamp- eller fiskstufning. Då omeletten är nära färdig, bredes fyllningen på ena halfvan, den andra vikes öfver och omeletten upplägges försiktigt. Eller ock kan själfva smeten blandas med finhackad persilja, dragon, gräslök eller körfvel (omelette aux fines herbes); eller ock med hackad rökt skinka, smått sönderskuren böckling, rökt lax o. dyl. samt gräddas. Salt bör ej blandas i omelettsmet, ty den blir däraf lätt grynig och hård.

OMELETT AF ENDAST ÄGG.

6 ägg vispas och gräddas som föregående, men så löst som möjligt. Detta sätt lämpar sig bäst för syltomelett. Syltet bredes ut på omeletten, hvarefter denna hoprullas och öfverströs tjockt med socker, hvilket brynes med ett glödgadt järn.

OMELETT AF ÄGG OCH GRÄDDE.

6 ägg vispas först enbart och sedan med 2 dl. grädde. Gräddas som föregående och passar till stufningar.

PÖSIG OMELETT.

4 äggulor vispas; ⅓ liter grädde vispas till hårdt skum och 4 ägghvitor slås likaledes till skum. Detta allt sammanblandas nu hastigt och lätt samt gräddas som föregående i rikligt med Zeniths margarin. Passar såväl för stufning som till sylt.

OMELETT MED ÄGG, MJÖLK OCH VATTEN.

6 ägg vispas och blandas med 2 matskedar oskummad mjölk och 1 matsked vatten. Gräddas som föregående och passar till stufning men blir ej så läcker som de förra.

OMELETT MED ÄGG, MJÖL OCH MJÖLK.

4 ägg vispas; 4 matskedar hvetemjöl iröres omsorgsfullt (inga klimpar!) och sist ⅔ liter mjölk. Stekpannan upphettas, Zeniths margarin brynes i densamma och smeten hälles i. Omeletten får stå öfver elden, tills den börjar stanna vid bottnen, då den insättes i het ugn att färdiggräddas. Serveras antingen med stufning eller som syltomelett och är en ganska bra hvardagsanrättning. Smeten kan också blandas med lätt stekta, ej för salta fläsktärningar samt fint skuren gräslök. I likhet med smet till plättar, pannkakor m. fl. dylika mjölrätter bör äfven ofvanstående vispas minst 1 timme före gräddningen, så att mjölet får tillräcklig tid att svälla.

STEKTA ÄGG.

Till stekning väljas små ägg. En plättpanna upphettas, afgnides med salt och rentorkas. I hvarje fördjupning fräses (ej brynes!) en liten bit Zeniths margarin. Äggen sönderslås försiktigt öfver ett litet téfat och få varsamt glida ner på plättpannan. Upptagas, då hvitan stelnat.

ÄGG MED POTATISPURÉ.

På ett stort varmt fat utbredes ett 2 cm. tjockt hvarf nylagad potatispuré, tillsatt med ett skedblad Zeniths margarin samt uppspädd med litet varm grädde. Kanten af purén krusas nätt med en knif och därefter ordnas 4 à 5 löst stekta ägg i krans ofvanpå purén. Mellan äggen läggas tunna skifvor af rökt skinka, hastigt frästa i Zeniths margarin. I midten på fatet sättes en knippa krusig persilja, och små persiljekvistar läggas på äggen.

ÄGG MED PERSILJESMÖR.

1 stor matsked Zeniths margarin sammanknådas med 1 d:o finhackad persilja. Detta formas sedan till små kulor, hvilka läggas på en liten glasassiett. Denna ställes midt på ett rundt fat och omgifves med en yfvig krans af persilja. Däromkring läggas rostade hvetebrödskifvor och på hvarje skifva ett stekt ägg.

ÄGG MED SENAP.

5 ägg kokas i 7 min., skalas, klyfvas längs efter och läggas i krans på ett fat. 1 matsked Zeniths margarin brynes, 1 matsked hvetemjöl iröres, och såsen spädes med ⅓ liter brun buljong. 1 tésked Colmans senapspulver iröres, såsen får koka upp, afsmakas med salt och socker, silas och hälles omkring äggen.

ÄGGSTANNING.

4 ägg vispas duktigt, först ensamma och sedan tillsammans med 2 kaffekoppar mjölk (3 dl.) och ¼ tésked socker. En liten porslinsskål smörjes med rördt Zeniths margarin, smeten ihälles och skålen förses med lock samt ställes i vattenbad på den varma spisen, tills smeten »stannat». Vattnet får ej koka. Äggstanningen stjälpes varsamt på ett varmt fat och garneras med finhackad persilja, som lägges i smala ränder uppifrån och ned. I toppen sättes en liten persiljeknippa. Rundt omkring äggstanningen läggas tunna skifvor af bräckkorf, skinka o. d. med persiljekvistar emellan.

SÅSER.

GRUNDSÅS TILL FISK.

1 matsked Zeniths margarin och 2 matskedar hvetemjöl sammanfräsas i en liten kastrull. ½ liter varmt fiskspad ihälles litet i sänder och såsen får koka upp samt afsmakas med salt. I denna sås blandas sedan olika slags inlägg (garnityr) såsom hackad persilja, hackad dill, d:o gräslök, hackade, hårdkokta ägg, kapris, senap, rifvet citronskal samt citronsaft, kräftstjärtar eller champinjoner. Till alla dessa inlägg kan såsen jämväl förbättras genom att afredas med en äggula. Om pepparrot lägges i såsen, bör äggulan uteslutas.

KORINTSÅS.

1 matsked Zeniths margarin brynes i en såskastrull och blandas sedan med 2 matskedar hvetemjöl, hvarefter såsen spädes med ½ liter brun buljong eller hett vatten med köttextrakt. Såsen får koka upp, smaksättes med kryddättika, brun sirap och litet socker, hvarefter 1 dl. tvättade, förvällda korinter blandas uti. Korintspadet användes att späda såsen med, så sparas litet på buljongen.

STEKSÅS.

Då en stek är färdig och såsen skall tillagas, brynes 1 matsked Zeniths margarin i en liten såskastrull och blandas med 2 matskedar hvetemjöl. Den väl skummade köttskyn i stekgrytan spädes på jämte söt grädde, där så önskas; såsen afsmakas med salt och hvitpeppar, får koka 10 min. och silas i såsskålen. Det fett, som skummas af köttskyn, kan äfven fräsas samman med mjöl till såsen, i stället för margarinet.

SÅS TILL KOKT KÖTT.

Denna tillagas som grundsås till fisk, men spädes med ljus buljong i st. för med fiskspad. Samma slags inlägg för öfrigt utom gräslök och hackade ägg. Pepparrotssås till kött bör dock afsmakas med litet kryddättika och socker, likaså dillsås till lammkött.

VANILJSÅS.

⅓ liter mjölk, 1½ dl. grädde och 3 matskedar vaniljsocker kokas upp. 2 téskedar potatismjöl röres ut i litet kall mjölk och härmed afredes såsen, hvarefter 3 vispade äggulor iblandas. Såsen vispas duktigt öfver elden, tills den tjocknar men får ej koka. Vispningen fortsättes, tills såsen kallnat. Just innan den skall serveras, iblandas hårdvispadt skum af 2 dl. tjock grädde. Såsen kan äfven smaksättas med rifvet citronskal i stället för vanilj.

SAFTSÅS.

¾ dl. hallonsaft och ¾ dl. röd vinbärssaft blandas med ⅓ liter vatten och får koka upp. Såsen afredes med 1 matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten.

CHOKLADSÅS.

½ liter söt mjölk kokas upp hvarefter 100 gr. kakao vispas uti jämte 3 à 4 matskedar socker. 1 struken matsked potatismjöl röres ut i kall mjölk och därmed afredes såsen. Vispas tills den kallnat och blandas med ett par matskedar gräddskum, då den skall serveras.

GRÖNSAKSRÄTTER.

STUFVAD SPENAT.

800 gr. rensad spenat sköljes väl, förvälles i imkokare och får svalna, hvarefter den males eller hackas mycket fint. 2 matskedar Zeniths margarin fräses med 3 matskedar mjöl, spenaten lägges i och omröres, hvarefter så mycket god mjölk påspädes, att stufningen blir lagom tjock. Afsmakas med salt, socker och helt litet muskot. Serveras jämte halfkokta, klufna ägg eller hackade, hårdkokta ägg. Om litet trädgårdssyror blandas till spenaten, blir smaken mera uppfriskande.

NÄSSELPUDDING.

500 gr. förvällda, väl urkramade nässlor malas genom köttkvarn och blandas med 2 matskedar finskuren gräslök. 2 matskedar Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas med kokhet mjölk till en tjock stufning. Då denna svalnat, iröres nässlorna jämte 4 ägg, salt, hvitpeppar och rifven muskotnöt efter smak. Smeten hälles i en med Zeniths margarin smord puddingform och gräddas i vattenbad i varm ugn omkring 1 timme. Puddingen urstjälpes försiktigt på ett stort fat, och rundt omkring den läggas stufvade morötter eller ock små, helkokta morötter omväxlande med mycket små potatisbullar. Smält Zeniths margarin serveras till puddingen.

MOROTSTUFNING.

50 gr. Zeniths margarin smältes i en kastrull och däri lägges 1 liter mycket små morotstärningar jämte 1 dl. vatten, 1 persiljeknippa, 1 kvist kyndel och 2 téskedar salt. Morötterna få koka öfver mycket svag eld, tills de kännas mjuka, och omröras emellanåt. Persiljan tages bort; 3 äggulor vispas samman med 2 dl. grädde och 2 matskedar hackad persilja. Detta hälles öfver morötterna, som skakas duktigt öfver elden, men få ej koka vidare. Till stufningen serveras små brunstekta potatisbullar.

MOROTMOS.

10 stora morötter tvättas, skrapas och sköljas väl samt kokas mjuka i imkokare och passeras därefter genom en grof sikt. Moset lägges i en kastrull och blandas med 1 matsked Zeniths margarin, 1 tésked salt, 1 dl. buljong och 1½ dl. grädde, samt får koka upp under ständig omrörning. Därpå upplägges det i pyramidform på ett varmt fat och krusas nätt med en knif. I toppen sättes en persiljeknippa och omkring moset lägges en krans kokta spritärter eller ärtskidor. Serveras till skinka eller salt kött.

MOROTPASTEJER.

6 stora morötter skrapas och sköljas, kokas mjuka i imkokare och malas. Detta mos blandas med 4 vispade äggulor, 1½ dl. söt grädde, 1 matsked rifven sötmandel (1 liten bittermandel) salt efter smak och sist 4 till skum slagna ägghvitor. Små, släta pastejformar smörjas med Zeniths margarin, fyllas till ¾ med smeten och pastejerna gräddas i varm ugn samt uppstjälpas i rundel på ett fat. I midten läggas kokta spritärter med några små bitar kall Zeniths margarin öfver. Serveras till spicken skinka o. d. eller som ensamrätt med kaprissås till.

HELSTEKT LÖK.

Stora lökar skalas och sköljas samt aftorkas. 1 matsked Zeniths margarin brynes i en stekpanna, lökarna iläggas och stekas, tills de bli vackert bruna. En nypa salt strös öfver, kokande vatten eller buljong påspädes, och lökarna få koka sakta under lock 1 timme. Spadet bör då vara nästan inkokt. Anrättningen serveras mycket varm.

LÖKSTUFNING.

12 stora lökar skalas, skäras i skifvor och stekas mjuka i 2 matskedar brynt Zeniths margarin samt uppläggas i ett fat och hållas varma. I stekpannan brynes 1 matsked Zeniths margarin och sammanfräses med en matsked hvetemjöl; tjock, söt grädde påspädes, tills såsen blir lagom tjock, hvarefter den får koka upp. ½ tésked köttextrakt ilägges och sist löken. Stufningen omskakas, saltas och lägges upp på varm karott.

STEKTA KÅLRÖTTER.

2 medelstora kålrötter skalas och skäras i 1 cm. tjocka skifvor. Dessa förvällas i imkokare, tills de bli mjuka, hvarefter de tagas upp och få svalna. Hvarje skifva delas sedan i fyra bitar; dessa doppas i ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin. Serveras till salt kött, fläskkorf o. s. v.

FYLLDA KÅLRÖTTER.

5 à 6 medelstora, jämna kålrötter tvättas väl, skalas och skäras flata i toppändan. Nertill afskäras skifvor till lock, rötterna urgräfvas försiktigt och kokas i saltadt vatten, tills de kännas mjuka, då de ställas på en sikt att afrinna och svalna. Därpå fyllas de med vanlig köttfärs, blandad med tredjedelen kokta risgryn, locken läggas på, och rötterna ställas i en stor stekpanna, smord med Zeniths margarin samt sättas i en varm ugn att stekas ljust bruna. Under tiden ösas de ofta med buljong eller hett vatten och någon gång med smält Zeniths margarin. Uppläggas sedan på varmt fat och såsen hälles öfver dem. Det urgräfda moset kan lämpligen användas i kålrotspudding.

KÅLROTSPUDDING.

2 medelstora kålrötter tvättas, skalas, skäras i skifvor och kokas mjuka i imkokare samt läggas på en sikt att afrinna. Därpå malas de och moset väges. Till hvarje ½ kg. mos tages 3 matskedar smält Zeniths margarin, 1½ dl. skorpmjöl, 1½ dl. grädde eller god mjölk, 3 äggulor, 1 matsked socker, 1 tésked salt och 3 vispade ägghvitor. Litet rifven mandel förbättrar smaken. Smeten hälles i en med Zeniths margarin smord form och gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras till rimsaltadt kokt eller stekt kött.

STUFVADE SOCKERÄRTER.

2 liter späda sockerärtskidor snoppas och sköljas samt läggas i så mycket kokande, saltadt vatten, att det når knappt upp till ärterna, hvarefter de få sakta koka färdiga. Spadet bör vara nästan inkokt då. 1 matsked Zeniths margarin och 1 matsked hvetemjöl arbetas samman med en knif, tills inga mjölklimpar synas. Denna afredning blandas sedan försiktigt till ärterna, kastrullen omskakas och stufningen får koka några minuter. Sist ilägges 1 matsked finhackad persilja.

KOKTA VAXBÖNOR.

1 kg. gula eller gröna vaxbönor rensas och sköljas samt kokas mjuka i imkokare. Uppläggas på varmt fat och ätas jämte rördt eller smält Zeniths margarin.

S. k. sparrisärter anrättas på samma sätt. På dessa, som nätt och jämnt böra vara fullvuxna, bortrensas endast det vid ena ändan kvarsittande blomfodret. Man bör vid rensningen ej använda knif, ej heller böra ärterna läggas i metallkärl (så vida det ej är emaljeradt), ty den ur ärterna framsipprande saften blir svart som bläck, då den kommer i beröring med metall.

KOKT BLOMKÅL.

4 små blomkålshufvud rensas, sköljas och kokas mjuka i saltadt vatten. För att få blomkålen riktigt hvit, öfversiktar man den med ett tunt lager hvetemjöl, hvarjämte kokvattnet blandas med ½ kaffekopp mjölk. Kålen tages upp så hel som möjligt, lägges med blommorna uppåt på ett varmt fat och öfvergjutes med smält Zeniths margarin eller med sås beredd på följande sätt: 50 gr. Zeniths margarin och 1 knapp dl. hvetemjöl sammanfräses och spädes med ⅓ liter kålspad eller buljong. Såsen får koka 10 min., hvarefter ilägges ytterligare 50 gr. Zeniths margarin och 2 téskedar citronsaft (samt möjligen en knifsudd socker). Såsen omröres, tills margarinet är smält.

BLOMKÅLSLÅDA.

2 blomkålshufvud putsas och förvällas i saltadt vatten samt få afrinna och kallna. Därpå sönderdelas de i små klyftor, hvilka läggas i en form af eldfast porslin smord med Zeniths margarin. 1 matsked Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med så mycket kokande mjölk (omkr. ⅓ liter), att man får en tämligen tjock sås, som smaksättes med salt och socker. Då denna svalnat, ivispas 3 äggulor, 2 matskedar rifven ost och 3 till skum slagna ägghvitor. Såsen hälles öfver blomkålen, och anrättningen gräddas gulbrun. Serveras med rördt Zeniths margarin.

STEKTA RÖDBETOR.

5 jämnstora rödbetor tvättas väl, stekas oskalade i varm ugn, tills de bli mjuka, men tillses och vändas ofta, så att de ej bli brända. Därefter befrias de från skalen, skäras i skifvor af ½ cm. tjocklek, vändas i vispadt ägg och finstött skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin. Rödlök skäres i skifvor, brynes i Zeniths margarin och lägges öfver rödbetorna på anrättningsfatet. Serveras till nykokt potatis och kallas stundom för rödbetbiff.

KOKTA JORDÄRTSKOCKOR.

1½ liter jordärtskockor tvättas väl, skalas eller skrapas och sköljas samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten). Därpå kokas de i saltadt vatten, blandadt med ett par matskedar mjölk. Då de äro färdiga, tagas de upp med silslef, få afrinna något på en sikt, läggas upp högt på ett varmt fat och öfvergjutas med smält Zeniths margarin. Serveras mycket varma med rördt Zeniths margarin.

STEKTA JORDÄRTSKOCKOR.

Härtill väljas mycket små, runda jordärtskockor. De behandlas som i föregående, och då de äro kokta, bredas de ut på ett fat att kallna. Därefter doppas de i vispadt ägg och sedan i skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin.

GRATIN PÅ JORDÄRTSKOCKOR.

En låg, vid form af eldfast porslin smörjes med Zeniths margarin. Däri nedlägges sedan ett hvarf kokta, kalla jordärtskockor, skurna i tjocka skifvor. Af 75 gr. Zeniths margarin, 3 matskedar hvetemjöl och 3 dl. mjölk kokas nu en afredning, som smaksättes med salt och socker. Då denna svalnat, iröras 3 äggulor och 3 hvitor slagna till skum. Denna smet hälles öfver jordärtskockorna, ett tjockt hvarf rifven ost strös på, och några bitar Zeniths margarin instickas här och hvar i gratinen. Gräddas i ganska varm ugn, tills den höjer sig och blir gulbrun. Serveras med rördt Zeniths margarin.

KOKT BRYSSELKÅL.

50 st. brysselkålhufvud befrias från de yttre bladen och sköljas väl i ett par vatten samt läggas i kokande, saltadt vatten jämte en matsked Zeniths margarin. Så litet vatten som möjligt. Första halftimmen bör kålen koka utan lock. (Detta gäller äfven andra kålsorter). Den bör koka mycket sakta men ganska länge, tills den, som man säger, »smälter i munnen»; upptages med hålslef och lägges på varmt fat samt öfvergjutes med smält Zeniths margarin. Vill man afreda kålen, så sker detta på samma sätt, som förut är nämndt om stufvade sockerärter.

RÖDKÅL.

Ett medelstort, hårdt rödkålshufvud afputsas och stocken utskäres med en spetsig, hvass knif, hvarefter kålen skäres i fina strimlor. 2 matskedar Zeniths margarin läggas i bottnen på en emaljerad gryta; kålen ilägges jämte 1 tésked salt, 1 d:o socker och 1 matsked rödbetättika. Kålen får nu koka i 3 timmar (först utan lock), men måste ofta röras om och vändas. Just innan kålen serveras, afsmakas den med salt, Zeniths margarin och litet röd vinbärssaft. Serveras till kokt, rimmadt eller färskt kött men helst till refbensspjäll, fläskrygg, gås o. d.

SMÅ POTATISPUDDINGAR.

10 stora, kokta potatisar skalas och mosas medan de äro varma samt blandas med 100 gr. Zeniths margarin, 4 vispade ägg, 1 dl. sur grädde vispad till skum, salt, socker, muskot och mandel efter smak och sist 4 vispade ägghvitor. Släta bakelseformar smörjas med Zeniths margarin och beströs med finsiktadt skorpmjöl, fyllas till ¾ med smeten, och puddingarna gräddas i varm ugn. Uppstjälpas i krans på ett varmt fat, och midt på fatet läggas kokta spritärter, hvilka öfvergjutas med smält Zeniths margarin.

SVAMPLÅDA.

⅓ liter förvälld, finhackad svamp, 1 dl. finskurna löktärningar brynta i Zeniths margarin, 1 matsked hackad persilja, 1 matsked rifvebröd, 3 vispade äggulor samt salt och hvitpeppar efter smak sammanröras med 4 dl. god mjölk. Sist iblandas 3 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en omelettlåda af eldfast porslin och gräddas i varm ugn, samt serveras med smält Zeniths margarin till.

SVAMPPUDDING.

En puddingform af 1½ liters rymd smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges sedan ett hvarf förvälld, afrunnen svamp, antingen en sort eller flera blandade och beströs med hvitpeppar, fint skuren gräslök och finhackad persilja; däröfver lägges ett hvarf tunna, lätt stekta skifvor af fet, rökt skinka och därpå ett hvarf kokta potatisskifvor, hvarpå läggas några bitar Zeniths margarin. Sedan åter svamp o. s. v. tills formen blir full. Öfversta hvarfvet bör vara potatis. 3 ägg och ½ liter god mjölk sammanvispas och hälles öfver puddingen, hvarefter den gräddas i vattenbad i bra varm ugn.

STEKT SMÖRSVAMP.

På stora, felfria smörsvampar afskäres foten, hvarefter de flås och fröredningen tages bort. Svamparna förvällas hastigt i saltadt vatten och få svalna, doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i rikligt med Zeniths margarin. Upplägges på varmt fat; i såsen fräses hastigt 1 matsked fint skuren gräslök och 1 d:o hackad persilja, ett skedblad grädde hälles i, såsen smaksättes med salt och hvitpeppar, vispas upp och hälles öfver svampen. Serveras hett.

STEKT FÅRTICKA.

Stora fårtickor rensas och skäras i skifvor. Dessa förvällas i saltadt vatten och läggas att afrinna. Därpå beströs de med hvitpeppar, vändas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas i Zeniths margarin och uppläggas i krans på ett varmt fat. I stekpannan vispas 1 matsked hvetemjöl och ⅓ liter söt grädde, såsen får koka upp, blandas med ½ tésked köttextrakt och hälles öfver svampen. Serveras med små brunstekta potatisar.

S. K. HVITSÅS TILL STUFNING AF GRÖNSAKER.

Ehuru detta sätt att stufva grönsaker ej gillas af finsmakare, användes det dock allmänt i vanlig hvardagsmatlagning. Beredningen af såsen eller stufningen, som den vanligen kallas, är ungefär enahanda till de olika inläggen. 2 à 2½ matskedar Zeniths margarin och 4 à 5 matskedar mjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas litet i sänder med 6 à 8 dl. varm mjölk, beroende på hur tjock man vill ha såsen. Denna vispas väl, tills den är slät och utan klimpar, hvarefter den afsmakas med salt, hvitpeppar, socker och muskotnöt. Vid tillagning af sparris och blomkål tages gärna i stället för mjölk hälften grönsaksspad och hälften grädde. Vid stufning af svamp spädes ej med mjölk utan med buljong och grädde. Ett par vispade äggulor irörda till sist, förbättra smaken på såsen, men mjölmängden minskas i så fall. Sedan gulorna ivispats, får stufningen ej koka. Allra sist iröres ½ matsked kall Zeniths margarin och därefter de kokta grönsaker, som äro afsedda för stufningen. På detta sätt kan man tillaga: sparris, blomkål, kålrabbi, skärbönor (företrädesvis saltade), palsternackor, röda och hvita morötter, jordärtskockor, socker- och svartrötter, mangoldstjälkar samt hvitkål. Förutom till grönsaker användes denna stufning äfven till hummer, kräftstjärtar, kokt fisk samt maccaroni.

EFTERRÄTTER.

VARMA MJÖLPUDDINGAR.

½ liter gräddmjölk, 80 gr. hvetemjöl, 40 gr. Zeniths margarin och 50 gr. socker sammanvispas kallt och kokas upp under flitig vispning, så att inga klimpar bildas. Då denna smet kallnat, iröras 4 äggulor och sist 4 till skum slagna hvitor. Smeten hälles genast i en form glaserad med brynt socker och gräddas i vattenbad i 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes försiktigt och serveras varm med vaniljsås eller vispad grädde. Ifall man har en hålform att grädda puddingen i, bör stor omsorg ägnas åt glaseringen. Då puddingen är uppstjälpt, fylles hålet i densamma med hårdvispadt gräddskum. Ofvanstående pudding brukar kallas sufflépudding och är så att säga grundformen för de flesta varma puddingar med mjöl, hvilka sedan få namn efter olika smaksättning.

MANDELPUDDING.

Lika med föregående med tillägg af 1 dl. skållad finrifven sötmandel och 4 stycken bittermandlar.

ITALIENSK PUDDING.

Som ofvan. Mandeln ersättes af 1 dl. rensade, förvällda korinter och 10 stötta kardemummor. Korinterna rullas i torrt hvetemjöl, innan de läggas i smeten, så sjunka de ej till bottnen, hvilket annars lätt händer.

CITRONPUDDING.

I smeten blandas rifna skalet af ½ citron.

CHOKLADPUDDING.

50 gr. rifven sockrad choklad iblandas eller ock 25 gr. kakaopulver och 25 gr. vaniljsocker.

ANANASPUDDING.

200 gr. ananas, skuren i små tärningar, tillsättes jämte ett ägg extra.

VANILJPUDDING.

¼ vaniljstång kokas med smeten och upptages, då denna skall hällas i formen. (Vaniljbiten sköljes, aftorkas och kan användas ännu en gång.) Alla dessa puddingar serveras varma med vispad grädde eller vaniljsås.

MÄRGPUDDING.

½ liter stötta skorpor och ¾ liter oskummad mjölk blandas, och brödet får svälla en stund. Under tiden finhackas 150 gr. oxmärg; 150 gr. sultanrussin sköljas i ljumt vatten och torkas i en handduk, likaså 150 gr. korinter. Brödet arbetas med en träslef, tills det blir mjukt och smidigt; märg, russin och korinter iblandas tillika med rifna skalet af en citron och 5 äggulor. Sist iröras 5 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en med brynt socker glaserad form och gräddas i vattenbad i ganska varm ugn. Tål 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes, då den svalnat helt lite och serveras med skumsås eller vispad grädde. Ifall man vill servera puddingen i formen, behöfver denna ej glaseras, endast smörjas med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. I smeten blandas då 3 matskedar socker.

VARM ÄPPLEPUDDING.

10 stora äpplen skalas, urkärnas med äppelpipa och skäras i tunna skifvor, hvilka läggas i en djup karott, hvarfvis med strösocker och få ligga så i 3 timmar. Under tiden röres 150 gr. Zeniths margarin, tills det blir mjukt och pösigt, 150 gr. socker iblandas jämte 50 gr. skalad, rifven sötmandel, 2 dl. finsiktadt skorpmjöl, rifna skalet af ½ citron och 5 vispade ägg. En puddingform smörjes med Zeniths margarin och däri nedlägges hvarfvis smet och äppelskifvor; underst och öfverst bör vara smet. Puddingen gräddas i vattenbad i varm ugn och serveras varm med vaniljsås.

ÄPPLEKAKA. I.

½ liter sött äppelmos blandas med ⅓ liter stötta skorpor, 100 gr. smält Zeniths margarin, 4 äggulor och 4 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en låg, vid form, smord med Zeniths margarin och beströdd med skorpor samt gräddas i varm ugn. Serveras ljum med vispad grädde.

ÄPPLEKAKA. II.

⅓ liter sockradt äppelmos, 5 äggulor, ⅓ liter söt grädde, 1½ dl. smält Zeniths margarin, 100 gr. skorpmjöl och rifna skalet af en citron blandas väl. Sist iröras de till hårdt skum slagna hvitorna. En form smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl; smeten hälles i och kakan gräddas i 45 min. i varm ugn. Serveras ljum med vaniljsås eller vispad grädde.

MANNAGRYNSPUDDING.

1 liter mjölk kokas upp; häri vispas knappt 1 dl. mannagryn, och detta får koka 20 min., hvarefter gröten hälles upp att svalna. Därpå iröres rifna skalet af ½ citron, ½ dl. socker, ½ tésked salt, 2 dl söt grädde och 4 vispade ägg. Smeten hälles i en smord puddingform, gräddas i vattenbad i varm ugn och tål 40 à 45 min. Ätes med saftsås eller sylt. Grädden kan uteslutas, och då tagas endast 2 ägg till puddingen. I stället för citron kan den smaksättas med mandel eller vanilj.

PUDDING AF BRÖD OCH FIKON.

200 gr. fikon tvättas väl i ljumt vatten och läggas sedan att svälla i en skål ljumt vatten, som ställes på varm plats i några timmar. Därefter skäras fikonen i tunna skifvor. En puddingform smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges ett hvarf tunna hvetebrödsskifvor, doppade i grädde; därpå ett hvarf fikon, hvarpå strös skalad, rifven mandel och däröfver ett hvarf jordgubbs- eller annat sylt; så åter bröd o. s. v. tills formen blir full. Öfverst bör vara bröd. Därpå sammanvispas 4 ägg, 1 matsked socker och ⅓ liter grädde och denna smet hälles öfver puddingen, innan den sättes i ugnen. Gräddas i vattenbad i ¾ à 1 timme och serveras något afsvalnad med vispad grädde.

MAKARONPUDDING.

Härtill kan man använda öfverblifna, stufvade makaroner, om man blott ej kryddat dem med muskot. ⅔ liter dylik kall stufning blandas med 4 äggulor, 4 matskedar socker och 4 vispade ägghvitor samt smaksättes med vanilj eller citron, hälles i smord, brödbeströdd form och gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras varm med saftsås el. sylt.

POTATISTÅRTA.

150 gr. rifven kokt potatis, 150 gr. hvetemjöl och 150 gr. Zeniths margarin arbetas samman till en smidig deg. Denna kaflas ut till 3 mm. tjocklek, hvarefter bottnar utskäras efter mått af en stor flat tallrik. Dessa bottnar gräddas i bra varm ugn. Sedan de kallnat hopläggas de med sylt eller marmelad emellan. Hela tårtan öfvertäckes med gräddskum.

MANDELKAKA.

100 gr. Zeniths margarin röres och blandas med 150 gr. socker och 150 gr. kokt, rifven potatis. I en särskild skål röras 3 äggulor samman med 150 gr. socker i 20 minuter och blandas sedan i smeten jämte 150 gr. skalad och rifven sötmandel (däribland 5 bittra). Sist ivispas 3 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med Zeniths margarin och beströdd med skorpmjöl, och kakan gräddas i måttligt varm ugn. 10 minuter efter det kakan tagits ur ugnen, stjälpes den upp, garneras med syltade bär och gräddskum samt serveras med gräddskum i särskild skål.

JÄSTPULVERKAKA.

2 ägg och 3 dl. florsocker röras tillsammans i 20 min. En rågad matsked Zeniths margarin röres, tills det hvitnar och blandas till äggsmeten jämte 1½ dl. mjölk. Sist iröres 4½ dl. hvetemjöl siktadt samman med 4 téskedar bakpulver. En låg, vid form smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl, smeten hälles i och kakan gräddas i bra varm ugn. Då den kallnat, öfverdrages den med gräddskum och garneras med inkokta päron eller annan frukt.

BILLIG TÅRTA.

4 äggulor och 300 gr. strösocker röras tillsammans i 30 min. 3½ dl. smält Zeniths margarin röres, tills det hvitnar samt blandas till äggulorna på samma gång som 200 gr. hvetemjöl och 100 gr. skalad, rifven sötmandel (2 bittra) röres i smeten. Sist iblandas 4 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en smord, brödbeströdd form och gräddas i ganska varm ugn. Då tårtan svalnat något, stjälpes den ur, och klyfves, då den kallnat, i 2 eller 3 bottnar, hvilka hopläggas med sylt, marmelad eller vaniljkräm emellan, hvarefter tårtan öfverdrages med gräddskum.

KRANSTÅRTA.

2 ägg och 160 gr. florsocker röras tillsammans i 30 min. Därefter iröres 50 gr. skalad, rifven mandel (4 bittra), 50 gr. smält Zeniths margarin, 1½ dl. tjock grädde och sist 175 gr. torrt hvetemjöl siktadt samman med 2 téskedar bakpulver. En refflad hålform smörjes väl med Zeniths margarin och beströs med fint skorpmjöl; smeten ihälles och gräddas i måttligt varm ugn 30 à 40 min. Serveras nygräddad med fruktkompott och vaniljsås. Kan äfven ätas till kaffe eller té.

PÖSMUNKAR.

⅓ liter vatten och 110 gr. Zeniths margarin kokas upp; 220 gr. hvetemjöl arbetas uti, medan kastrullen står öfver elden. Degen måste vara mycket smidig och fullständigt släppa kastrullen. Då den kallnat, iröras 5 ägg, ett i sänder, och sist 3 hvitor. Flottyr upphettas i en järngryta och då en lätt, blå rök uppstiger från densamma, nedläggas med en matsked små klimpar af smeten; dock endast få åt gången, ty de svälla upp och blifva ganska stora. Då de äro bruna på undre sidan, vändas de, och då de synas färdigkokta, uppläggas munkarna på en sikt beklädd med sugpapper och hållas varma. En servet lägges sedan under dem på anrättningsfatet, de öfversiktas med socker och serveras med sylt.

STEKT HVETEBRÖD MED MARMELAD.

Tunna hvetebrödskifvor bestrykas med någon god marmelad (plommon, äpplen eller dylikt) samt hopläggas 2 och 2. Därpå doppas skifvorna i äggsmet, (till hvarje ägg 1 dl. mjölk) och vändas däri ett par gånger, tills de bli mjuka. Zeniths margarin brynes i en stekpanna, och skifvorna stekas gulbruna däri. Serveras med strösocker och vaniljsås.

ÄPPLEMUNKAR.

5 stora, välformade äpplen skalas och befrias från kärnhusen samt skäras i 5 mm. tjocka skifvor. I en skål sammanvispas 140 gram torrt hvetemjöl, 2 äggulor, 1⅓ liter tjock, söt grädde, 30 gr. skiradt Zeniths margarin och 20 gr. socker. Denna smet får svälla i 2 timmar, hvarefter iröras 2 till skum slagna ägghvitor. ½ kg. flottyr upphettas i en järngryta; äppleskifvorna doppas i smeten, som bör fullständigt täcka dem, och nedläggas sedan i flottyren att koka, tills de bli gulbruna på undre sidan, då de vändas. Därefter läggas de upp på sugpapper att afrinna och flyttas sedan på ett varmt fat. Öfversockras på båda sidor och serveras till kaffe eller té eller ock som efterrätt.

STRUTAR.

3 ägg vägas och sammanvispas med lika vikt socker, halfva vikten hvetemjöl, 1 matsked skiradt, klart Zeniths margarin och rifna skalet af ½ citron. En väl rengjord bakplåt smörjes med hvitt vax. Med en matsked läggas små klickar af smeten på plåten och bredas ut mycket tunt, så att de bli vida som ett större téfat, hvarefter de gräddas gulbruna i ganska varm ugn. De tagas af plåten så varma som möjligt och viras i strutform omkring en stor morot eller en för ändamålet svarfvad träpinne. Fyllas med gräddskum och hallonsylt, då de kallnat och serveras som efterrätt. Man kan tillaga ganska stor sats strutar på en gång, ty de hålla sig goda rätt länge, om de förvaras på varm, torr plats i tätt slutna bleckburkar.

KRABBELURE.

1½ kaffekopp hvetemjöl, 1 kaffekopp strösocker, 1 vispadt ägg, 1 matsked smält Zeniths margarin och ½ kaffekopp grädde sammanröras jämte rifna skalet af ¼ citron. Sist iblandas 1 tésked bakpulver siktadt samman med ½ kaffekopp hvetemjöl. Af smeten formas med två dessertskedar små bullar, hvilka kokas i het flottyr, läggas på sugpapper att afrinna, öfversiktas med socker och serveras varma till kaffe eller té eller ock som efterrätt med sylt till.

ÄPPLESOUFFLÉ.

1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan de äro varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½ timme och blandas därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till hårdt skum och blandas varsamt till det öfriga. En porslinsform smörjes med Zeniths margarin, smeten hälles i, öfversiktas med florsocker och gräddas i ganska varm ugn 25 à 30 min. Serveras så fort den är gräddad, med vispad grädde till.

KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.

200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i imkokare, urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120 gr. strösocker och 50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas till hårdt skum och blandas med plommonmoset, hvarefter smeten hälles i en porslinsform, smord med Zeniths margarin, öfversockras och gräddas i mycket varm ugn 10 à 12 min. Serveras med vispad grädde.

RABARBERSOUFFLÉ.

250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa läggas i en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under ständig omrörning koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan ställes att svalna. 3 äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i 20 min., rabarbermoset ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor, på samma gång som 1 matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles i en med Zeniths margarin smord porslinsform och soufflén gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme. Serveras alldeles nygräddad med vaniljsås.

RULLBAKELSER.

2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20 min. Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt hvetemjöl. 2 ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt med låga kanter utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med Zeniths margarin och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant vikes upp rundt omkring arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½ cm. tjockt och insättes i varm ugn att gräddas gulbrun. Under tiden utbredes på bordet ett annat hvitt pappersark, hvilket öfversiktas med strösocker. Härpå omstjälpes den gräddade kakan, öfverstrykes hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt samt hoprullas, medan den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den snedt öfver i 1 cm. tjocka skifvor.

SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.

Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. Zeniths margarin, 75 gr. socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går nog åt 300 gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och smidig samt kaflas ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas sedan runda kakor, hvilka gräddas i måttligt varm ugn. På halfva antalet af dessa kakor bredes ett tjockt hvarf sockradt, tämligen stadigt krusbärsmos af omogna bär; de öfriga kakorna läggas på som lock och garneras med vispad grädde, smaksatt med socker och några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas ej, förrän strax innan de skola serveras.

VATTENBAKELSER.

Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två ägghvitor, ifall smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med en matsked läggas därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas i ganska varm ugn, och luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne i 10 min. Är man rädd för stark undervärme, så användas dubbla plåtar. Då bakelserna skola serveras, afskär man på dem små lock och fyller dem med vispad grädde. Locken läggas på och socker strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina, öfverstrykas de med chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten löses 100 gr. socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa satser blandas i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen strykes öfver bakelserna och får torka.

BAKPULVER.

Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra, som det man köper så dyrt i små bleckburkar.

SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.

LINGONSYLT MED VANILJ.

Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.) Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.

SVART VINBÄRSSYLT.

1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i 20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med pergamentpapper.

KRUSBÄRSSYLT.

Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar. Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.

ÄPPELGELÉ.

Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.

RÖD VINBÄRSSAFT.

8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages ½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast korkas och hartsas.

SAFT AF SVARTA VINBÄR.

3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas, tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna. Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax korkas och hartsas.

HALLONSAFT.

6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig. Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.

KRUSBÄRSSAFT.

10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte ½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i 30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.

FLÄDERBÄRSSAFT.

Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.

ÄPPELSAFT.

5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor, som korkas och hartsas.

ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.

Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning. Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.

FÖRVARING AF RABARBER.

Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats, tagas med.

INKOKNING AF BLÅBÄR.

Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och kräm.

MOROTS-MARMELAD.

Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor. Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.

SMÅ ÄTTIKSGURKOR.

Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor, hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.

SALTGURKOR.

60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och 50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt (1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna, hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst 5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken väl hvarje dag.

KRIKONSALLAD.

2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl. ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast öfverbindes.

STEKSALLAD AF RABARBER.

Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2 skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.

TORKADE SPRITÄRTER.

I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i tunna tygpåsar.

TORKADE ÄRTSKIDOR.

Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.

FALSK KAPRIS.

I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare. Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga kött- och fisksåser, sallad m. m.

FÖRVARING AF ÄGG.

1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri nedläggas nu fullkomligt färska ägg, så många, som rymmas i vätskan, som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla. Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas, bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja de lätt spricka sönder.

FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.

Ifall man på en gång köper in ett större parti Zeniths margarin, som är packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet bättre efter 2 à 3 veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12 veckor.

TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.

Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt. Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar. Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak åt såväl sås som soppa.

NÅGRA ORD OM ZENITHS MARGARIN.

Att framställa ett fabrikat, som närmar sig natursmöret så mycket som möjligt, har ständigt varit den grundläggande principen i Margarin-Aktiebolaget Zeniths verksamhet, något som dess oerhört stigande omsättning nogsamt bevisar.

Margarinets godhet beror såväl på råvarornas beskaffenhet som tillverkningssättet, hvilket våra ärade konsumenter torde inse. Genom direkta förbindelser med världsmarknadens förnämsta hus samt ett noggrant urval af råvaror och genom att vid beredningen iakttaga den yttersta snygghet och renlighet torde vår fabrik t. o. m. kunna ställas såsom mönster för de flesta mejerier, hvilket ock vårt fabrikats utmärkta beskaffenhet tillfyllest bevisar. Statens kontrollant har att öfvervaka såväl råvarorna som fabrikationen.

Den fördom mot allt margarin, som förspordes för några år tillbaka torde numera betydligt reducerats sedan den stora allmänheten fått noggrannare kännedom om de beståndsdelar, hvilka förefinnas i margarinet. Vid framställandet af vårt animaliska margarin användes i första hand oxfett, sedan därur afskiljts de fastare fettsorterna såsom t. ex. stearin, hvilka afsättas till stearin- och tvålfabriker. Återstår alltså endast rena fettstoffer, som jämte grädde, mjölk, mejerismör etc. utgöra de grundläggande beståndsdelarna i det animaliska margarinet.

Vårt högsta animaliska märke betecknas:

EXTRA MÄRKET ZENITH

och stämplas med ett rödt, på sned placeradt band öfver lådans lock, botten och sidor från nedra vänstra till öfra högra hörnet med orden »Extra Märke», hvilket torde observeras, enär efterapningar kunna förekomma.

»Extra Märket Zenith» bör därför alltid begäras vid köp af hushållssmör.

För konditorier och bagerier rekommenderas märkena “ Glob “, “ Stella “ och “ Viola “. Utlåtanden från framstående bageriidkare intyga äfvenledes dessa märkens lämplighet för bageriändamål.

Som allting i vår värld lyder under utvecklingens lag så har ock vår industri under de senaste tre åren genomgått olika stadier, som för Zeniths vidkommande kulminerat i vårt numera riksbekanta märke

ZENITHS VÄXTMARGARIN.

Tillverkadt af utsöktaste växtämnen verkar dess vegetabiliska ursprung särdeles tilltalande, hvarför tusentals familjer, som förut ej kunnat förmås använda margarin, numera infört växtmargarin i sina hushåll. Som bordsmör är Zeniths Växtmargarin oförlikneligt och tillfredställer de högsta anspråk i fråga om smak, hållbarhet och konsistens. Tillhandahålles i hvarje välsorterad speceri- och matvaruaffär, såväl i lös vikt som i kartonger om ½ kg.

Genom utbyte af mejerismör mot växtmargarin kan ett hushåll inbespara minst 50 % motsvarande en summa af minst 200 kr. pr år för ett vanligt hushåll — beaktansvärdt, i all synnerhet som Zeniths Växtmargarin tillfullo ersätter natursmöret.

Vid inköp och förvaring af Zeniths margarin bör följande iakttagas:

Begär alltid färsk vara.

Köp ej hem för mycket åt gången.

Inköpt margarin bör helst ompackas i sten- eller porslinskärl med lock.

Placera det ej i närheten af starkt luktande ämnen.

Förvaringsrummet bör vara luftigt och svalt.

Margarin-Aktiebolaget Zenith etablerades 1899.

De kvantiteter råvaror, som pr år användas vid vår fabrikation, uppgå till följande siffror:

Mjölk och grädde c:a 2,898,400 kg.

Natursmör » 100,000 »

Importerade råvaror » 7,550,000 »

ZENITHS PACKNING.

ZENITHS VÄXT-MARGARIN i ½ kg. kartongpackning.

Lådor om 15, 10 och 5 kg. ZENITHS PACKNING.

Kärl om 50, 25 och 16 kg.