Marie Under, född 27 mars 1883 i Tallinn, Guvernementet Estland, Kejsardömet Ryssland, död 25 september 1980 i Stockholm, var en estnisk poet som flydde undan sovjetockupationen till Sverige 1944. Hon gav ut 13 diktsamlingar och blev en av de mest inflytelserika och mytomspunna estniska diktarna genom tiderna. Flera gånger nominerades hon till Nobelpriset i litteratur men hon fick det aldrig. I Sverige levde hon helt bortglömd av övriga samhället i Mälarhöjden. Hon återvände aldrig till sitt hemland och hennes dikter var länge helt förbjudna i sovjetrepubliken Estland. Under var åren 1902–1924 gift med bokhållaren Carl Hacker, och i sitt andra äktenskap, åren 1924–1977, med den estländske poeten Artur Adson.
