Terenzio Mamiani della Rovere, född 19 september 1799 i Pesaro, död 21 maj 1885 i Rom, var en italiensk greve, filosof, politiker och skald.
Mamiani deltog som en av de främsta i 1831 års revolutionära rörelser, efter vilkas kuvande han hölls tre månader i fängelse och förvisades från Kyrkostaten. Han bosatte sig då i Paris, där han skrev filosofiska arbeten och dikter samt verkade för sitt folks nationella väckelse. Återkommen på grund av Pius IX:s amnestiförklaring av 1846, var han under den händelserika våren 1848 i Rom en av folkpartiets mest framskjutna män. Han kallades 4 maj samma år till inrikesminister och konseljpresident, men avgick redan i slutet av juli. Han begav sig då till Turin och stiftade med Vincenzo Gioberti samfundet för Italiens enhet.
