Vladimir Sergejevitj Solovjov, född 28 januari 1853 i Moskva, död 13 augusti 1900, var en rysk filosof och poet. Han var son till historikern Sergej Solovjov och bror till författaren Vsevolod Solovjov. Solovjov blev efter att ha framlagt avhandlingen Krizis zapadnoj filosofii docent vid Moskvauniversitetet 1874 och höll 1880 föreläsningar i filosofi vid Sankt Petersburgs universitet, men tvingades upphöra med detta, sedan han i ett offentligt tal uppfordrat Alexander III att benåda sin fars mördare, och levde därefter som enstöring.
