Pierre Schoendoerffer, född 5 maj 1928 i Chamalières i Puy-de-Dôme, död 14 mars 2012 i Clamart i Hauts-de-Seine, var en fransk filmskapare, författare och krigskorrespondent. Han började 1951 som filmare inom armén i Franska Indokina. Han fortsatte som krigskorrespondent för franska och amerikanska tidningar under marockanska revolutionen 1955, laotiska inbördeskriget och algerietrevolten. Han regisserade sin första film 1956 och följde upp den med två Pierre Loti-filmatiseringar 1958. I krigsdramat Djungelpluton 317, som utspelar sig i norra Laos, kommer både hans erfarenheter som reporter och hans värdesättande av kamratanda till tydligt uttryck. Filmen gav honom manuspriset vid filmfestivalen i Cannes 1964. För La section Anderson, en dokumentärfilm där Schoendoerffer följer en grupp amerikanska soldater under vietnamkriget, fick han en Oscar för bästa dokumentär vid Oscarsgalan 1968. Han fortsatte att skildra militärliv och fransk kolonialism i filmer som Le crabe-tambour (1977), L'honneur du capitaine (1982) och Slaget om Indokina (1991). Schoendoerffer var även verksam som romanförfattare; flera av hans filmer bygger på hans egna romanförlagor. Han tilldelades Interalliépriset 1969 för Farväl till kungen och Grand Prix du roman de l'Académie française 1976 för Le crabe-tambour.
Pierre Teilhard de Chardin, född 1 maj 1881 i Orcines, på slottet Sarcenat, död 10 april 1955 i New York, var en fransk präst och vetenskapsman, adelsman och avlägsen släkting till Voltaire. Han var en av ekoteologins pionjärer.
Pierre Emmanuel Vidal-Naquet, född 23 juli 1930 i Paris, död 29 juli 2006 i Nice, var en fransk historiker knuten till universiteten i Caen, Lille och Lyon, sedan 1969 lärare vid École des hautes études en sciences sociales. Han ledde forskningen vid Centre de Recherches comparées sur les Sociétés Anciennes.
